Låt oss bli över 100 tillsammans

Att Abborrberget och Villa Gråbo är vår plats på jorden, det råder det inga som helst tvivel om. Det är för alltid hemma. Här vi spenderar allra mest tid och här vi njuter av att leva. Därför känns det som vi gjort en av våra allra bästa investeringar under helgen. Vi har utökat vår gärdesgård med ytterligare några meter på gården. Det blev så fint.

Tänk att något så snyggt också kan vara underhållsfritt och hållbart. Jag har tänk att vi ska hålla ihop, gärdesgården och vi, tills vi blir över 100 år gamla!

Jag drar direkt paralleller till Emil i Lönneberga och Barnen i Bullerbyn. Jag gillar det verkligen.

Det lilla potatislandet och odlingsbädden vi nyss gjort blev väldigt mycket mysigare med gärdesgården tätt intill. Som ett njutbart litet krypin, som snart tar sällskap av massor av grönska och ätbart.

Eftersom vi bor uppe som på en högslätt (vi bor ju som sagt på ett berg) med gamla järnvägen strax nedanför så är det skönt att ha ett ordentligt skydd för den branta slänten ner till gamla banvallen. Samtidigt som det inte skymmer utsikten. Den lite glesa häcken som stod här innan var gav inte de bästa garantier när barnen kommer på fyrhjulingar, cyklar och allt som kan tänkas att vara otäckt att rulla nedför med.

Nöjd. Nöjd. Nöjd.

Klara… färdiga…. – Njut!

Det knoppas, nya vårblommor kikar fram, häcken går från grå och spinkig till gröntät över en dag. Dagarna spenderas i trädgården, ända fram till skymning. Det är just precis NU vi ska börja njuta lite extra. Att inte glömma hur mycket vi längtat. Efter just detta.

Jag får nästan hejda mig en smula. Denna härliga vårvärme och längtet efter att få fylla långhyllorna i växthuset med blommande pelargoner tar nästan över. Jag vet att en kall natt kan vänta kring hörnet, jag vet.

Jag får istället glädjas lite extra över de tåliga kämparna som blommar sig genom kalla vårnätter

Som påskliljorna i sin allra finaste prakt. Och tulpanlökarna som är påväg. Tänk att detta är startskottet! För en lång period av värme, ljus och sommar!

växthusuppdatering!

Hela familjen sprang in i växthuset idag och gömde oss för den snorkalla blåsten ute. Inne i växthuset var det vindstilla och bara värmande strålar från solen. Likt det byggteam vi är så trängdes vi bland meterlånga hyllplan, krukor, klättrande barn, virriga päron och skruvade upp konsoler samt sågade till nya hyllor där inne idag, allt för att förbereda inför det ljuva vi har framför oss!

Denna vision har jag haft sen i höstat, iiiiivrigt längtat efter att få verkställa! Långa och breda hyllor längs med hela fönstersidorna!

Nu är iallafall halva visionen på sin plats, andra halva är massvis av blommande pelargoner som ska få fylla upp fönsterhyllorna längre fram i vår när de vågar sig ut!

Här ser ni min hyllinspo! Långa fönsterbrädor att fylla med blommande pellisar! Så snyggt! Funderar nu på att flytta mitt gamla symaskinsbord och placera det under mina nya hyllor likt bilderna längst till vänster, och sy en fin kappa runt som på bilden uppe i högra hörnet, så snyggt! Tacka vetja Pinterest, en insperationsplattform som heter duga!

Sen vill jag också ha grönska upp till takstolarna & buskigt blommande mårbackor!

Nästa projekt inne i växthuset är att pensla ett lager vitfärg på nya hyllplanen, samt att hänga upp tygstycken i taket, för att få en lite mysig känsla där inne! ….och möblera om! Vill ha en mysig sittgrupp, helst korgstolar, för alla fikastunder vi ska ha där inne!

Kepsen är på!

Ni kanske är trötta på både julen och att se mitt gröna växthus vid det här laget? Nejdå! Några sista bara, från Gröna Gråbo i julkostymen, innan den är ett minne blott tills vi ser det i November igen.

Jag måste erkänna att jag längtar (ooootroligt mycket) efter att få odla här inne och att få ta fikan här inne, även fast det är himla mysigt med både julgran och stjärnor. Allt har sin charm, även att få längta.

Vi satte dit kepsen…

…som Jack kallade det lilla taket över dörrarna, i början av december. Det lilla gjorde faktiskt mycket för den tidigare ganska nakna fasaden, något hade liksom fattats. Himla mysigt nu när snön kom till oss i Värmland, då ett litet täcke nu även lagt sig ovanpå den lilla lilla kepsen.

Till sommaren planerar vi att smycka fönstren på Villa Gråbo på samma sätt som växthusets, fast med större konsoler och kepsskärm då.

En av 2020 stora höjdpunkter här hemma, bygget av Gröna Gråbo, inte bara resultatet utan även själva byggperioden, så mysiga minnen. Hur vi måttade med snöre vad stort det skulle bli, skruvade av femtioelva gångjärn från de gamla fönstren, hur hela familjen var med och grävde ur för grunden, barnen lassade på kilovis med sina små spadar i lilla skottkärran, spring med verktyg mellan regnskurarna, när värmen kom och barnen tog ”byggbad”, när vi tog en tripp till Örebro för att köpa dörr (inkl. fikastopp i Grythyttan) men beslutade att bygga egna av fönster ändå, taklagsfest med Cola Zero, när Minelle låste in oss… Bara några av alla fina minnen att blicka tillbaka på. Vill ni kika på glimtar från byggtiden så kan ni klicka här för att komma till kategorin ”växthus”.

Lite smått julgalen och snölängtan

 
 
Ja, jo, lite smått galen kanske. När jag erkänner att jag redan i augusti (när vårt växthusbygge stod klart) planerade hur det skulle julpyntas. Kälken med granris där, lite stjärnor där… kanske en till stjärna där..
 
 
 
 

 Det är (på riktigt) något jag alltid har i åtanken när vi renoverar hemma. Hur det ska se ut även i julkostym. Funkar de nya tapeterna tillsammans med tomteröda detaljer och hur snyggt blir det att knyta lite granris på en krok, till den färgen?…
Herregud. Jag hör själv hur galet det låter. Men så viktig är julen för mig.
 
 
 
 

 Det är lite av en milstolpe. Att få fira jul tillsammans, lika härligt varje år. Så mysigt att få vänta och längta efter. Jag minns så väl för flera år sedan, när jag jobbade på en arbetsplats där jag grät varje dag jag skulle till arbetet (nej
det blev inte långvarigt, inte för någon av oss som arbetade där, vi försvann allihopa allteftersom…), jag hade sagt upp mig men hade några få pass kvar att arbeta. Då var julen mer livsviktig än någonsin för mig. Att just på julafton var
jag iallafall ledig, fick umgås med min familj och släkt hela långa dagen, utan en minsta gnutta ångest. Jag vet att julafton inte är lika glädjefylld för alla, men åh som jag önskar. Julen är iallafall för mig den viktigaste och mysigaste högtiden. 
 
 
 
 
Kanske är det mycket därför som jag drog fram julstjärnor och startade julpyntande tidigare än någonsin i år. Pågrund av detta oroliga år som 2020 bjudit på, kanske inte så mycket för mig, men för hela världens oroligheter. Mitt i all covid kan
vi iallafall skapa lite myskänsla. 
 
 
 
 
 Min mamma är också ett julfreak, så äpplet faller inte långt. Redan i oktober dök jag ner i hennes kappsäck som är full av mysiga julböcker. Dussintals av Pop-Up och flickar att öppna och dra i. De allra mysigaste bäcker att bläddra
bland. Kanske kan få bli ett alldeles eget inlägg här inne, med tips på julböcker? (Mamma, jag lär dyka ner i kappsäcken igen!)
 
 
 
 
Tänk er ett täcke snö och rimfrost längst med fönsterkanterna, och glimmande ljus från stjärnorna såklart! Hur mysigt? Längtar också efter is på sjön, nu när Milton blivit så duktig på att åka skridskor! 
 
 
 
 
Här ska vi ha glöggmys! Bara det blir lite kyligasre ute, sådär så att man får värma sig med koppen och bli alldeles rödrosig om kinderna. 
 

När julmagin är lite tidig, då tar vi till vinterpyntet

(null)
 
I oktober smyger den sig alltid på, varje år, ungefär samma tidpunkt – julkänslan. Och räddningen är vinterpyntet! Inget tomterött, inga nissar -än! Bara barr, kottar & snöflingor, vinter! 
 
(null)
 
Så idag kom de upp, kransarna på växthusets dubbeldörrar. 
(null)
 
Som att jag kände det på mig så singlade första flingorna ner idag! Ikväll blev det ett litet litet vitt täcke (mer som lakan kanske) på verandanräcket. Jag var tvungen att ropa ut Milton, bära upp honom på höften i strumplästen och visa! 
”Har du sett? Vinterns första flingor!” 
”Woooow!” 
Som ett skott sprang han in till pappa i duschen och berättade vad han sett ute! 
 
(null)
 
Så det var väl i rättan tid de åkte upp kransarna! 
(null)
 
Det sitter inbyggda ljusslingor i kransarna men de sparar vi till novembermörkret, när de färgglada höstlöven fallit till marken och vintertiden ätit upp dagsljuset, då behöver vi allt mysljus vi kan få! 
(null)
 
Så mysigt! Nu längtar jag faktiskt efter lite snö, och nissar! Ska bli så mysigt att få skapa nya jultraditioner i vårt nybyggda Gröna Gråbo! 

Vi är är i mål! Det firar vi med… inlåsning!

(null) 
Vi har haft fina byggkvällar. Den låga kvällssolen har hjälpt oss komma i mål med bygget. Och jag skriver oss som i vi, jag och Jack, då jag fått många förvånande ”Jaha, är du också med och bygger?”. 
Yes, det är så vi alltid gör här hemma, vi planerar, bygger och renoverar tillsammans. Det är lika mycket jag som skruvat takstolar, målat och hamrat som Jack. 
(null) 
Och dessa, de två pardörrarna som jag stolt både skissat upp och snickrat helt själv när Jack var på jobbet. Jack har inte lagt ett enda finger på dessa, mer än när han höll i handtagen och gångjärnen när jag skulle skruva fast de
(så okejdå, även denna har vi faktiskt gjort tillsammans ;))
Vi åkte och köpte en annan dörr i början av sommaren (blocketfynd) men den kändes alldeles för klumpig när vi väl skulle sätta den på plats, så då bestämde vi oss för att bygga pardörrar av två gamla fönster istället. 
(null) 
…Vilken gjorde sig så mycket bättre! Mer fönster och mer utsikt över vattnet (ytterliggare mer efter att vi gallrat ur häcken lite) 
(null) 
Dessa vackra beslag! 

(null) 
Så var det de fina skjutreglarna. ”Ska jag skruva dit en varsin på båda dörrarna?” Frågade jag Jack. Och ja, det blev finast tyckte vi båda. 
När Jack & Milton for iväg till gammelmormor en sväng på eftermiddagen så gick jag & Minelle in för att mysa en stund i växthuset. Minelle strosar runt medans jag sitter i gungstolen, så tar hon tag i ena dörren och smäller igen! 
”Klick!”

Skjutregeln har fallit ner i spärren. Så där inne satt vi, inlåsta i vårt växthus. Haha. 
Det gick ju inte direkt någon nöd på oss och grabbarna kom hem igen efter en stund. Men en skjutregel får nog skruvas bort, eller iallafall fästas på insidan. Så man kan öppna och låsa både ut & inifrån. 
(null) 
Det är lite småfix kvar, några fler plankor ska upp på insidan för att få matchande innerväggar överallt, samt lite målning kring fönstren och fortsätta lägga stenraden runt hela växthuset. 
(null) 
Fynd från Jacks sida av släkten. Gungstolen har hans gammelmorfar byggt och skrivbordet räddade vi för några veckor sedan, av en släkting som annars skulle kasta det på tippen. Vid skrivbordet ska jag tillbringa många jobbtimmar i höst har jag tänkt,
och i gungstolen många glass-fika med barnen och Jack, längtar! 
(null) 
Så här är det, vårt växthus. Som vi byggt från grunden. I slutet av juni tog vi första spadtaget och sakta men säkert har vi måttat, sågat, hamrat, skruvat, målat och blivit färdiga!
Ni hittar alla inlägg från bygger i kategorin ”växthus”. 
(null) 
Jag har börjat inreda det lite smått även fast några plankor till ska upp där inne. Men ni vet, det kliar ju i fingrarna. 
(null) 
Plcokade en liten trädgårdsbukett igårkväll som fick inta plats i fönstret. Så gulligt med en liten fönsterbräda att pryda. 
(null) 
Så imorse slogs jag av en ljuvlig doft av luktärt när jag öppnade dörrarna till växthuset! 
(null) 
Så är det detdär med namnet. Vi har ju Villa Gråbo (vårt bostadshus) Mini Gråbo (lekstugan) och växthuset. Ja, även det måste få ett eget smeknamn, frågan är bara vad… Gröna Gråbo är hitills toppförslaget. 
(null)     
På skarnet runt om har vi tänkt placera lite växter i krukor och någon vattenkanna. 
(null)
Golvet ska vi ta oss an nästa år, eftersom vi inte riktigt bestämt oss för vad vi vill ha.
Vi har tänkt duka upp långbord, hänga ljusslingor i taket och styra upp kräftskiva i växthuset innan sommaren är slut, som en liten invigning av bygget. Så mysigt, men nu ska jag hå ut och fortsätta lägga stenranden kring växthuset! 
Ha en fortsatt fin torsdag! 

It’s all about the details

(null)
 
Jag älskar detaljer. Alltid det jag fastnar för, om det så är en volangkant på en jacka, en blomformad nit på en pinnstol eller en vacker mässingkrok. Därför är det oftast detaljer jag ser framför mig som en vision när vi renoverar här hemma.  
 
(null)
 
Dessa, som jag fick hem i brevlådan häromdagen var en av drömbilderna i huvudet, når vi bestämde oss för att bygga växthus. Vackra beslag till dörrarna. Dubbeldörrar. 
Det var just därför vi ganska snabbt började fundera på annat när vi såg att den tänkta dörren var alldeles för stor och klumpig för växthuset. Nä, det ska vara dubbeldörrar, som vi tänkte från början. Med vackra handtag. 
(null)
 
Och se nu på dessa. Antikbehandlade kläpphandtag med tillhörande skjutreglar samt gångjärn. Vackra.
(null)
 
Kan verkligen se framför mig hur jag med datorn i ena armen och kaffet i andra, öppnar upp dörrarna till växhuset och sätter mig där inne vid vårt caféset för att jobba, en solig höstdag med krisp i luften. Får man längta en smula, bara en liten
smula, till hösten? Om den lovar att bli fin! 
 
(null)
 
Dörrarna är lite av slutfinishen på växthuset. Och lite vindskivor på det, med snickarglädje såklart, ni känner ju mig vid det här laget. Detaljer, detaljer, detaljer! Fint, finare, finast! 

Taklagsfest och lite bygg-bad!

(null) 
Veckorna springer iväg! Det var ett tag sen jag uppdaterade ang. bygget av vårt växthus. Veckan som gick gjorde vi ett ryck, när Jack äntligen hade semester! 
(null) 
Grunden vägdes in och balanserades rak, Minelle kontrollgick femtielva varv för att godkänna. 
(null) 
Denna bild tog jag i onsdags, när vi sprang fram och tillbaka med sågar, tumstock och vattenpass mellan skurarna. På med regnjackor och stövlar, nu finns inget dåligt byggväder bara dåliga byggkläder! 
(null)
Men så vände byggvädret dagen efter! Vi gick från regnjackan till badbyxan. Halva styrkan byggde och andra halvan badade! Byggbad, har ni hört talas om det? 
(null)
Tadaaa! Fönstren och sidorna har kommit upp! Tänk att jag & Jack köpte dessa fönster för en billig peng, ca 6,5år tidigare utan en aning om vad vi skulle använda de till. Nu kommer de till sin rätt. Och ja, jag har provlagt en liten stenrand
för att se hur kanten omkring kommer att se ut. Det kommer bli prima ballerina. 
(null)
Så kom takstolar på plats och då vet alla att det vankas…
(null)
…Taklagsfest! Så jag och Jack skålade med varsin Cola Zero! 
(null)
Jag putsade av fönstren lite snabbt mellan allt sågande och skruvande. Wow, fönsterkitt och karmar må vara lite torra och spruckna, men denna blänkande, klara och vågiga glasytan på själva fönsterrutorna. Så fina. 
(null)
Endel ospröjsade rutor på ena sidan. De ska få sig lite hemmaniskrad spröjs snart. 
(null)

Hela familjen har verkligen varit en del av detta bygge. Har de inte varit byggsällskap så har de varit livs levande ”tving” och hållt plankorna på plats.
(null)
Egensnickrade pardörrar är på gång! Vi har använt två rutor och fölängt med reglar och skivor, de ska få lite lister, panel pch färg innan de ska sättas på plats.
En liten uppdatering av växthusbygget! Imorgon kommer troligtvis taket på plats och idag hann jag även måla halva sidan innan regnet satte stopp. 
Fortsättning följer! 

Att anlägga en stenentré & väthusuppdatering no.2

(null) 
Så var det dags att få ordning på entrén! Vi hade ju ett gäng gatsten hemma, så jag tänkte visa hur vi gjort för att få till en liten dörrmatta i sten, eller såkallad stenentré! 
Det är första gången vi någonsin gör detta så om det är ”det rätta sättet”, ni vet enligt regelbok och certifikat, nä antagligen inte, men det blev toppenbra!
Så här kommer våran lilla guide: 
Först grävde vi ur halvmånen ur gräsmattan, den form vi önskade ha på entrén. Vi grävde gropen snäppet djupare än marken runt om, för att sedan fylla på med lite grövre sandmaterial. 
(null) 
Sen började pusslandet! Det grova sandunderlaget gjorde det möjligt att flytta runt och borra ner stenarna lite, för att få de på plats och för att få ungefärlig samma höjd på de. 
(null) 
När vi var nöjda med stenpusslet så fyllde vi på med ytterligare lite grövre sand, för att få lite stadga kring stenarna. Men fyllde inte upp springorna helt…
(null)     
…för sen var det dags för lite mer finkornig sand som lättare tränger ner i varje liten springa och får stenarna att ligga still. Vi lät ett lager av överflödig sand ligga över natten, så kom det lite regn på som gjorde att det trängde
ner ytterligare (regnar det inte så kan man själv vattna lite på). 
(null)         

Så drog vi en sista svängom med kvasten över stenarna, för att få ner det allra sista i springorna. Voliá! Vår alldeles egna hemmapusslade stenentré! 
(null) 
Så har vi även blivit med dörr! En gammal och tjusig liten skatt vi fyndade för ynka kronor. Jag älskart.
(null) 
Kommer ju bli urtjusigt detta! Tänk vad lite virke, handkraft och färg kommer göra detta till en braksuccé, det är iallafall vad jag ser framför mig. Och vi brukar ju vara ett himlans bra team när vi går mot samma mål, jag och min byggherre
aka man.
(null) 
På stora byggen brukar man slå upp baracker till byggarbetarna, här har vi istället dragit fram vår fikabänk som vi vanligtvis har i skogen här hemma. Men nu får den agera byggbänk, för både små åskådare (2åringen & 5åringen som vill vara med på alla
påhitt här hemma), fikapausbänk, tid för-snabb-skiss-när-vi-försöker-förklara-vad-vi-tänker-för-vinkel-hit-och-dit-bänk samt såga-till-en-bit-bänken. 
Fortsättning följer….