Alltid med mig

 
 
 Jag har så länge velat göra en tatuering som symboliserar mina barn. Men, om jag skulle klämma in ett mellannamn mellan mina två Anneli & Linnéa så vore det ”fröken beslutsångest”…

 
 
 
 
Men nu äntligen sitter dom där på min arm. Denna tatuering var jag påväg att göra redan strax efter att Minelle kommit till världen men avråddes då eftersom jag ammade. Så nu, snart 2 år senare tänkte jag att eftersom jag fortfarande håller kvar vid just denna idé så vill jag ha den nu, omedelbums!
 
 
 
 
 Den blev så fin. Mina två Rosö-ingar som ett armband, alltid med mig. På själken av en ros, såklart.
 
 
 
 
När det kom till typsnitt så blev det dock för mycket, puuuh en sån djungel för fröken beslutsångest! Så jag googlade fram kursiva typsnitt så fick Milton peka på den han gillade mest. Väldigt god smak min fyraåring. Nu är den snart läkt och jag är så nöjd 

Spår av syskonkärlek…

(null)

Fina farmor-rosen är i full blom nu. Tänk vad den blev att trivas efter att jag & barnen grävde ny rabatt till den. Idag fick jag dock göra första hjälpen på en stackare
som gått av och ramlat vid sidan av busken. 
Kanske har den råkat ut för en boll (eftersom fotbollsmålet står nära) eller en fyrhjuling (eftersom den står precis i Miltons fyrhjulingsbana) Mycket får den utstå.
(null)

Men nu fick den lilla kvisten följa med in istället, långt ifrån bollar och fartdårar. 

(null)

Min mammas (eller mosters? Lite oklart. Läs mer under nästa bild…) gamla pigtittare som jag tog över tidigt, i mitt flickrum. 

(null)

Man kan ana spår av syskonkärleken på baksidan av den. Min mamma har dragit ett streck över storasyrrans namn (Carina) och satt ditt sitt egna (Anneli). Liten retsticka men ack så charmigt som minne. 

(null) 

Småprinsar i trädgården

(null)

Denna ljuva, gammelrosa ros har min farmor pysslat om många år innan vi tog över huset och gården. Häromdagen grävde jag och barnen en ny rabatt kring den, bäddade in den med lite ny gjord och gjorde plats för lite kompisar…
(null)

…Dessa små prinsar! Visst ser det ut som små prinskronor? Det är frökapslar från en vallmo, som jag fått från mamma. Så häftigt att de blir att se ut såhär när de blommat färdigt, och i dessa småprinsar gömmer sig määängder av små frön som är redo att
sås och bli nya fina vallmos. 
(null)

Jag skakade runt prinsarna i byttan och silade ut fröna i en kopp. 
(null)

Ner med fröna i backen… och sen vattna! Vattna vattna vattna! 

(null)

Clarabella smög förbi och kollade läget. Något ätbart? Nä, då går hon vidare…
(null)

Rosen har precis fått sin första lilla blomma, men flera knoppar väntar. Jag hoppas sommarvärmen kommer tillbaka så jag kan bjuda på lite Vallmo och gammelrosa-ros-bilder snart, tror det kommer bli en match made in heaven! 

Trädgårdsfika

(null)

Mormor & morfar kom ner med ett lass trädgårdsmöbler på gräsklippartraktorn under eftermiddagen. Självklart lastade vi fikabrickan och invigde nya möblerna vid rosbusken. 
 

(null)

Kan nog bli ett nytt favvoställe det här, tyckte Mille. Iallafall om det kommer serveras kakor, glass och saft varje dag. 

(null)

Fika i trädgården, blir nog inte mysigare än så. Café de la rosé aka. Café de la Mille! 
(null)

Rosklädda J & M

Jag ääääälskar dessa fina rosor.
 
När min bror kom på fika i helgen som gick så beundrades han över en del av mina pysselverk här hemma. Ni känner ju till en del, bl.a. cirkustältet, vimpeln, ettiketterna på glasburkarna, anslagstavlan och ja, väldigt många fler. Dessa bokstäver, J & M (som såklart står för Jack och Malin) är det senaste pysslet här hemma. 
 
 Det senaste pysselprojektet här hemma.
 
”Att du orkar” var en av hans kommentarer. Och ja, vi är olika på väldigt många sätt jag & min bror och ett av dem är just tålamodet. Jag älskar att ha något att pillra med medans han inte har tålamod över huvud taget till att göra något sådant. Pyssel är lite som terapi för själen om jag ska försöka låta lite poetisk.
 
Foton ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
 
Många av mina nära och kära stöter ofta på en och annan av er läsare jag har på ”hemmaplan” (Filipstadsområdet) och de får ofta höra att jag har så många fina idéer och roliga påhitt. Och jag tycker att det är otroligt roligt att få höra att även folk på hemmaplan kikar in här och ännu roligare när ni hittar något intresant & blir inpirerade. Jag får också ofta kommentarer (här, på instagram, facebook, mail mm) kring allt pyssel och jag tackar så hjärtligt för alla fina ord. Det är så kul att ni kikar in här, så att jag har någon att visa min kreativitet för. ♥

Mer blommor åt folket…

Sommar även på köksbordet. 
 
…eller egentligen till mig. Fast jag är så snäll och ger er några också, i bildform. Vår nya köksgrupp (pinnstolar och matchande bord ) behövde lite dekoration och jag fick helt enkelt fylla upp köksbordet med en låda rosor. 
 
Foton ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
 
Världens vackraste blomma, ännu en gång. 

Jord under naglarna & sol i nacken

Foton ©: Canon EOS 7D + Tamron28-75/2,8
 
Lite rosor här, lite dahlior där.
Solig och ledig dag betyder planteringsdag. Idag fick trädgården lite mer färgklickar. Den fina zinkhinken och stora vattenkannan i samma material kommer från svärföraldrarna. Finns det något finare än zink i trädgården?

Nu byter vi fokus för stunden

Foto ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8 
 
Bloggen har (tyvärr) verkligen hamnat åt sidan de senaste dagarna. Hela helgen gick åt till Filipstadsmässan, där inramad inredning var med och vi delade monter med vår samarbetspartner Konditor Beatrice. Blev riktigt lyckat!
 
Nu vänder vi fokuset ett tag och siktar på flytt! Allt är i full gång, hela livet finns just nu i flyttlådor. Så uppdateringen här får bli lite som den blir några dagar framöver. 

Återbruk och lite ogräs…

 
Idag plockade jag in lite ogräs, återbrukade ett Wood wick och se så mysigt det blev.
 
Foton ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8 
 
Det här med återbruk är ju hetare än någonsin. Detta får bli ett av mina bidrag till den kategorin. Återbruk av de fina WoodWick glasbehållarna. När ljusen brunnit ut är det ju väldigt synd att slänga de fina behållarna, så låt dem få sadla om och bli en fin vas istället, eller varför inte dricksglas?