Recept på stillasittande, och tekakor…

Man får inte leka med maten, jag vet. Jag rabblar själv just den frasen x antal gånger vid matbordet med mina små minimonster här hemma. Men när min man bjuder på ljuvligt doftande nybakta tekakor så bara måste jag få fånga de på kameran, med en liten piffig rosett på, ni vet.

Det har nu gått ganska snart 2 månader sen han blev sjukskriven och det det kryper riktigt i honom, han som helst inte sitter still längre än 5 minuter på sin höjd. Men med flera bakslag och nästan ett skriftligt recept märkt ”sitt still” från läkaren, då har han helt enkelt varit tvungen att lära sig… iallafall 8 minuter, stilla på stolen nuförtiden.

Något måste jag ju hitta på…

…har resulterat i otaliga mängder nybakat bröd och rulltårtor under dessa två månader.

Inte mig emot det minsta att han numera hittat skaparglädje i köket. Han sitter hyfsat still där han knådar och vispar, och sen får vi dessutom njuta av massa gofika-stunder tillsammans här hemma.

Bästa medicinen, kärlek och fika, visst var det väl så?

Nostalgi & en känsla av trygghet

Tack januari 2021 för att du behandlade oss väl och strösslade soliga, krispiga och snöiga dagar över oss. Det var precis den starten vi behövde på det nya året. Januari har gått ovanligt fort och inte kan jag väl vara helt ensam om att redan få lite feeling av ”för-vår”?

Nog för att -14 grader (som termometern visa i skrivande stund) och 40 cm snö inte direkt skvallrar om vår, men ni vet, ljuset, senare och senare solnedgångar, tulpanernas stora glanstid, galloperande dagar och raska steg mot februari, det låter väl däremot som en försmak av vart vi är påväg och vad vi har precis runt hörnet.

Det blir så konkret när man har en månadskalender eller liknande, att tiden går väldigt fort.

Men visst bytte jag väl månadsbilden alldeles nyss?!…

Jag har i många år haft Elsa Beskows månadsbilder hängandes på tjurkroken i porslin, i köket. Åh så jag älskar de. För mig är Elsa Beskow barndomsminnen. Tomtebobarnen, solägget och den älskade lilla hattstugan!

Milton har stenkoll och påminner mig gärna om jag är en dag sen med kalenderbyte och är gärna med och bläddrar bland bilderna för att hjälpa mig leta rätt på den aktuella månaden att pryda ramen med!

Jag tycker så mycket om sådana här småsaker som en dag kanske blir mina egna barns tillbakablickar och minnen. Något som väcker trygghetskänsla i dem.

Små saker som blir liksom som en liten trygghet inne i själen, att man som blir vuxen blir alldeles varm i magen av att titta på. En gammal barnbok, en speciell godis mat åt som liten, att ha med apelsin med på skidfärden, en leksak, en plats man brukade leka på eller något helt annat, som framkallar den där trygga känslan av nostalgi.

Här finns Elsa Beskows fantastiska böcker att köpa, från Bokus (klickbara Affiliate-länkar). En stor dos nostalgi mellan två pärmar ♡

Solägget / Tomtebobarnen / Hattstugan

Låt oss vipsa ihop något smarrigt med gårdsingredienser…

Strax innan frukost plockade jag med ett gäng ägg från hönsgården när jag släppte ut gänget. Milton önskade pannkakslunch lite senare under dagen.

Jag vill ju så gärna se hur de blir till

Han och pappa Jack brukar ofta agera första våffelmakare i köket, så det har han stenkoll på, men det där med pannkakor, det verkade ju vara något helt annat tyckte Milton. Stämmer det att man slänger upp de i luften? Det gör ju Pippi så fort hon lagar pannkakstårta…

Då känns det bra lyxigt, att ha 5 värpande damer runt husknuten, när barnen vill hjälpa till i köket och behöver ingredienser. Mer närproducerat än så blir det inte. Ett ägg var till och med varmt fortfarande när jag plockade upp det imorse. Bra häftigt ändå. Milton var desto mer impad av pappas pannkakstalang i köket. Jag med om jag ska vara ärlig, det där med matlagning är inte min mest skrytiga sida om jag säger så, även om det kan handla om några enkla pannkakor…

Plättlätt tyckte Milton! Ingredienserna hämtar vi från hönsgården, vansinnigt roligt att ”vipsa” (hur sött? mycket gulligare uttryck än det vanliga vispa ju) med ”vipsmaskinen” (KitchenAiden) och hur enkelt som helst att steka pannkakor alá Pippi.

Mamma, nu kan vi äta pannkakor även imorgon och dagen efter imorgon och dagen efter imorgonimorgon!

Morgonstund har guld i mun…

Inlägget innehåller en affiliatelänk till kaffemaskinen, den finner du längst ner i inlägget!

Vinka iväg mannen & barnen till jobb & förskola, sen slå på en kopp kaffe, nyhetsmorgon mumlar i bakgrunden och samtidigt beta av lite jobb på datorn. Så ser min morgonrutin ut på vardagarna. Det är perfekt start på dagen om ni frågar mig.

Och ännu mysigare mornar blir det nu efter ledigheten, när jag fick världens finaste julklapp av svärföräldrarna. En espressomaskin!

För det första, hur snygg detalj i köket?! Och det andra, så gott kaffe snabbt och enkelt!

Med mjölkskummare. Kaffetantens (jag!) bästa vän. En caffe latte gjord på en grisblink. Känns liksom lite som cafélyx varje dag.

Kökets maskinsamling, skönheterna i gräddvitt.

Önskar du en likadan så finns den att köpa här, hos Bagaren & kocken!

Kökets svarta hjärta

 
 
Visst får man stolt titulera sig som ung tant när man blir sådär pirrigt glad över en ny spis? Men det är ju inte vilken vanlig tråkig vitvara som helst, nänä, det är nämligen drömspisen som jag sucktat över i åratal. En oförsämt snygg sådan. 
 
 
 
 
 Jag älskar detaljerna. Dessa antikklädda vreden och den kurviga ugnsluckan. inbyggd liten klocka/timer. Och svart. Och vet ni vad? Den är fullt fungerande också, blixtsnabb matlagning och baklagning! Bara som att snacka om vardagslyx att kunna avända 4 fullt fungerande plattor, efter en tid (läs alldleles för lång tid) med endast 2,5 fungerande…. Ja, tillslut blir man hemmablind. 
 
 
 
 
Premiärmiddagen blev fläskfilé och pommesfrites. Vår förra ugn tog extremt lång tid för att värmas upp, men denna gång, då fick vi t.om äta lite svartbrända pommes. Gammal vana att inte ens behöva ställa timer för att tillagningsprocessen tar tid. Lång tid. Men varmluftsugn, LYX! 
 
 
 
 
 
Och idag provade Jack & barnen att baka i den, en glutenfri sockerkaka! Fika på nolltid, man måste ju bara älska den investeringen i livet! 
 
 
 

Kvalité tar sin tid

 
 
Textilslöjdsfröken finns allt kvar inom mig! Projekten på den fronten tar dock lite längre tid nu, än när man stod vid ett klippbord och med tyger uppöver öronen varje dag. Men så scrollar man igenom pinterest, blir inspirerad till tusen och får ett fnatt emellanåt. 
 
 
 
 
 
Denna lilla syltburksduk (?) tog mig 3-4 månader att färdigställa. När jag väl borderat färdigt jordgubben, klippt till tyget och sytt dit spetskanten så letade jag fram en gammal glasburk (ett gammalt Wood Wick-doftljus) som jag knöt fast den på. Längst tid tog nog att gå från färdigt broderi till att faktiskt få den monterad på en glasburk. Men vet ni vad? Kvalité tar tid! Och med femtioelva andra projekt igång samtidigt tar det lite extra lång tid! Vad vi ska fylla burken med återstår och se, men att den fyller sin funktion som en extra liten personlig detalj i vårt lantkök är givet. 
 
Är det något jag måste ha för att känna mig tillfreds i livet så är det projekt. Små ”to-dos” på listan, allra helst flera per dag. Fast så är det ju med en viss balans, som inte alltid är lätt att hitta, bland vardagspussel och kreativ hjärna. 
 
 
 
 
Just nu får jag vara kreativ både på jobbet (mitt företag) och i plugget (Förpackningsdesign) så de små to-dosen på min egna lista utöver detta blir desto mindre, kanske inte färre, men mindre i storlek, eller med längre tidsplanering. Men skapa, det måste jag, för att inte klättra på väggarna. Är ni likadana? Eller är jag bara rent av en tvättäkta design/kreativitetstoka?

Jag ska bara pilla lite…

 
I maj är det 6 år sen vi flyttade in i vårt älskade hus. Vi har nog varit och petat in en list, tapetserat en vägg eller målat ett hörn i varje liten vrå i vår Villa Gråbo, endel rum är t.om inne på sin tredje renovering, inte alls rastlösa människor, hehe. Köket var ju ett av de rum som vi renoverade först av alla och är fortfarande så nöjda med det. Förutom den där lilla lilla detaljen som bara skulle vara ”sålänge” ett litet tag ni vet.. Jag avskyr ordet, ryser i hela ryggrade. Sålänge. Det där sålänge blev nästan 5 år….
 
 
…Tills jag en helt vanlig onsdag förmiddag, sisådär vid 10:30-tiden står och sköljer en gryta och tänker ”undrar om de där kakelplattorna sitter fast hårt, eller om de faktiskt bara ramlar i näven när man börjar bryta i de?”
 
 
10 minuter senare ligger halva kakelväggen på diskbänken. De första 5 plattorna ramlade i näven på mig, men de anra bröt jag lös med en skruvmejsel. Skickade ett mms till Jack ”Ojdå, skulle bara pilla lite…” haha. Han blir inte längre förvånad över nått. Kanske borde jobba lite på impulskontrellen. Eller nä, samlade ju för tusan mod i nästan 5 år för att börja bryta i första plattan. 
 
 
Så nu, 5år senare har ”såläge-kaklet” bytts ut till pärlspont och JA! Så himla mycket bättre och så snabbt fixat (tack till min älskade man för både tålamod och dina snickerikunskaper! PUSS♡) att man än en gång kan konstatera att det där ordet som man slänger sig med (sålänge) är bara att skrota. 
 
 
Vi var inne på att byta ut vår diskoho i aluminium mot en nedsänkt porslinsho, men denna känns mer praktisk. Det är gansla ofta jag slänger mig med jordiga krukor, kladdiga haklappar eller nymålade grejer att det faktiskt bara kändes dumt att byta ut den. 
 
 Min älskade brödrost från Dualit, hitta den här (adlink)
 
Det blev så mycket ljusare och kändes så mycket luftigare. Så nöjd med vårt ljusa lantkök!
 
 
 Här är en slutligen en förebild, eller mera en ”under-bild” den som jag mms:ade till Jack. Nu är det ett minne blott!
 
 

Time to shine

(null)

”Varje tid har sin charm”
Så sant som det är sagt, både när det gäller årstid, ålder, barnens ålder och så även sommarblommorna. När syrénen blommat klart börjar rosknopparna att ploppa upp. Nu är pionens guldstund och jag tänker ta vara på varje liten minut…
(null)

…med tanke på att jag inte trodde att jag ens skulle få ta del av några egna pioner i trädgården efter att Jack aka. Pionmassakern gjorde ett litet rens i rabatten i höstas. Skulle vara så snäll så snäll och rensa undan så att jag kunde fröså något
fint tiill våren. Dessvärre gick visst även pionerna under hans kategori av ”ogräs”. 
(null)

Men titta! Det ska mycket till innan dessa små cerisea bollar ger vika, jag fick pion-njuta i år igen!  Nu börjar dock de allra sista sjunga på sista versen ute i rabatten. Underbart är kort som det sägs. Men då ser vi fram emot
nästa blommas ”time to shine”. 
Bl.a Smultronschersminen är näst på tur att ta över stafettpinnen, redan idag nallade jag några knippen vita, smultrondoftande blommor att pryda badrumskommoden med. Ljuvligt att snart kunna ta en fika på verandan och slås av ljumma
vindar som doftar smulton, mmm!

Lek på loftet

Inlägget är i samarbete med Polhus aktiebolag
(null)

Det är dags för en titt in i MiniGråbo igen, för lekstugan har nämligen blivit med loft! Det har visserligen funnits där hela tiden men eftersom det hann bli kyligt när vi byggde upp stugan i höstas så fick målningen och piffandet vänta
lite… tills nu! 
(null)

Kan ni tänka er hur mysigt det skulle vara att tända denna ljusslinga, krypa upp på loftet med en bok, bland massa kuddar, en mörk och regnig sommardag? Plötsligt så känns det inte allt för jobbigt om det skulle bli en och annan regndag i sommar.

(null)

Loftet är rymligt! Tur det, eftersom Jack har lovat Milton att de ska sova en natt i MiniGråbo nu till sommaren.

(null)

Visst vore det en lyx att ha köksträdgården precis bredvid köket, precis sån lyx är det i MiniGråbo.

(null)

Det lilla lantköket under loftet. 

(null)

Lekstugan är den bästa investeringen vi gjort till våra barn. Vi har inte ens haft våran i ett år men Milton har redan hunnit leka mer i den än han gjort med någon annan leksak här hemma. Lillasyster har börjat växa till sig och ser glädjen med den. Tänk
vad tårtkalas vi ska ha där i måååånga år framöver. 

(null)

Och att välja lekstuga med loft, JA! Går du i lekstuge-tankar så är mitt bästa tips att satsa på en med loft! Lekstugan får liksom ett extra rum och det gör hela stugan så mysig! 

(null)

Våran modell på stuga heter Tom och finns att köpa här hos Polhus. Den kommer komplett i byggdelar med en beskrivning som är enkel att följa.  
(null)

Vi har snickrat till egna vindskivor och bytt dörr för att efterlikna vår stora Villa Gråbo här hemma och även piffat blomlådorna, enkla knep för att göra lekstugan extra personlig.

(null)

Vill man ha en modernare variant av stuga med loft finns nu stugan ”Mille” hos Polhus. 

(null)

Älskar det runda lilla fönstret på sidan! 
(null)

Klicka här för att komma direkt till lekstugan ”Mille” och klicka här för att komma till den stugan som vi har ”Tom”.

En titt in i lantköket

Ungefär 4,5år senare så är jag fortfarande väldigt nöjd med vår köksrenovering, det är de små detaljerna som vi tänkte ändra då men som fick vänta lite som fortfarande ligger med i renoveringsplanerna, som kakelraden ovanför diskbänken och att byta
till en nedsänkt disko (andra sidan av köket, ej med på bild) men det kommer så småningom då det absolut inte är någon panik. 
Här har jag förevigat de allra finaste favvo-detaljerna i köket som dyker upp då och då i bloggen: det gamla karamellstället, de hemsydda draperierna (har ett som döljer mikron också) gjorda av gamla spetsprydda lakan, min älskade Dualit-brödrost och
en glimt av skomakarlamporna. 
Nu till helgen ska vi hämta nya stolar och bord till matplatsen som ligger intill köket, begangnade såklart (älskat att fynda loppis-skatter!)
To be continued så att säga…