Ber till bacill-gudarna

(null)

Igår tog jag och barnen sportlov och vid ett-tiden går även papsi på ett efterlängtat lov! Jag ber till bacill-gudarna att vi får vara friska allihopa, hela denna vecka som vi har ledigt tillsammans. 

(null)

Tyvärr startade lovet med en bortgång inom familjen, en av ”Twins-hönorna” låg alldeles stilla igåreftermiddag och det visade sig att hon hade dött. Det är konstigt hur en luden
liten fågel kan bli sån stor del av familjen och inte minst för kompisarna i hönsgåden som fundersamt gick runt och kacklandes letade efter hönan igår. Nu är det endast två hönor, Judith och Tilde kvar i gården, och tuppen Ture såklart,
får se om de får en ny kompis till våren. 

(null)


Älskar ljuset som eftermiddagarna börjar bjussa på nu, att det inte längre blir kvällen vid 15. Minelles rum tror jag har det behagligaste ljuset av alla rum i hemmet, gillar att fota därinne. 

(null)

Fina ballerinalampan som pryder Nells fönster.

Hjärtskärande för hönsmamma

(null)

En myshörna i Minelles rum 
Jag minns så väl BVC-sköterskans ord när vi skulle ta tremånaders-vaccinet på Milton ”det är klart att han blir ledsen, det är ju första gången i livet som någon är elak mot honom”. Så himla sant och så himla hjärtskärande. Idag var
det Minelles tur. 

(null)

Antingen så hade jag glömt hur nervös jag var inför Miltons sprutor, eller så var det just för att man gjort det tidigare som man visste någonstans i själen, hur hjälplös man känner sig som mamma när de sticker ens barn med onda sprutor. Jack
fick vara lugnet i familjen idag och tog ledigt från jobbet för att kunna vara med. Det gick iallafall bra för lillsmulan idag, nu är det gjort och storebrorsan var också med på plats som hjälpte till att avleda tårarna med lite
Buzz lightyear. 

(null)

Vi pratade om det senast igårkväll jag och Jack, det här om rädslan för att våra barn ska stöta på fel personer i livet och att någon ska såra dem (nej inte med en vaccinationsspruta kanske, det är ju i all välmening). Jag skulle bara vilja
hålla dem i varsin hand varje dag, varje minut, livet ut. (Varning för hönsmamma!)  Åh vad jag hoppas att de är uppmärksamma med människor de möter genom livet, och inte går på allt för hårda nitar. Ibland undrar man vad man gett sig in
på, bara tanken på att någon av dem ska slå sig eller bli sårad gör att det knyter sig i magen. 
Är man mamma så vet man på riktigt vad både oro och kärlek innebär 
Mina älskade hjärtan.

Rosa himmel och en & annan timmerstock

(null)

Inget är som väntans tider. Jag måste låta bli att bli otålig, eftersom min tid inte ens går ut förns om ett par veckor, men man längtar så efter att få lära känna denna lilla minimänniska utanför magen!!

(null)

Hennes rum står färdig och väntar, nog dröjer det innan hon kommer krypa omkring därinne och leka, tur att storebrorsan nyttjar det sålänge! "Åååh mamma, mysigt!" var senaste kommentar när vi satt upp sänghimmlen och placerat nallen under.
Han kröp snabbt in för att prova mysstället. 

(null)

Det ligger en och annan trästock från Miltons timmerbil, sagoböcker och tågrälsbitar "noga utplacerade" av storebrorsan. Känns som storebrors och lillasysters rum sakta kommer smälta samman ju längre tiden går och det är ju lite
tanken med att placera de bredvid varann, då har de nära till varandra.