Barnvänlig knopplist med fluff

Overaller, skolryggsäckar och jackor, alla har de en tendens att hamna precis innanför dörren i hallen.

Det är ju ändå mitt egna fel, för hur ska barnen kunna hänga upp när krokarna är på en höjd drygt 1 meter ovanför deras egna huvuden? Så nu tog jag tag i det hela och monterade en knopplist i lagom höjd, för att de iallafall ska ha möjligheten till att hänga upp sina grejer.

Men ja, jag snubblar fortfarande över overaller, men det är ju en ny rutin att öva på tänker jag. Steg ett är ju iallafall kroken på sin plats.

Funkar lika bra till fodrade overallen som till fluffig handväska.

När jag stod och fotade knoppbrädan hade jag som i vanlig ordning en 3årig liten enmanspublik. Som dessutom var skeptisk. Efter många tveksamma bilder kliver hon fram och hänger sin rosafluffiga enhörningsväska på kroken. Så mamma, nu blir det en rättvis bild. Helt rätt.

En måndag med sylt och is

Med en påse syltkakor i väskan, ett par fodrade kängor på och med stativet uppslängt på ryggen vandrade vi iväg i skogen denna måndagseftermiddag. Vi har pratat om att gå iväg en skogstur för att försöka hitta det där vattenfallet sen förra sommaren, men just denna gråtrista måndag blir perfekt tyckte vi.

Vattenfallet var så vackert. Häftigt det där hur delar är helt frysta medan vattnet riktigt forsar strax bredvid. Som att det inte vore nog så bjöd himlen så vacker solnedgång lagomt tills vi skulle tassa hemåt på isen.

Måndagar är vanligtvis inte my cup of tea, men denna måndagen sörplade jag i mig för glatta livet

Sån himla fin måndag, en måndag mitt i vardagen.

Platsbyggt gammaldags skafferi – med potatis!

Nu har jag äntligen samlat ihop lite bilder från kökets makeover i höstas. Vi blev ju inte bara med ny köksfläkt (stans snyggaste) utan byggde även vårt efterlängtade platsbyggda skafferi, självklart i gammaldags stil.

Först fick vi rensa det skafferi som stod där innan (bild längre ner i inlägget). Vi tog bort ett högt skåp och ett lägre för att få hörnet helt tomt. Tidigare hade vi en köksfläkt som satt fast i kryddhyllan ovanför spisen, den rök den med. Sen blev vi visst utan köksfläkt i nästan en vecka.

Man kan tänka sig att den veckan innebar sallad, men icke! Varför inte steka hamburgare? Pannkakor och fiskpinnar? Ett perfekt tillfälle utan fläkt, tyckte min man. Matoset låg som dimman på en fuktig äng en septembermorgon här hemma.

När vi hittat ut från dimman efter en veckas matos så kom äntligen leveransen av köksfläkten. Som ett smycke i sig i köket. Älskar stängerna på sidan.

Sen började bygget av skafferiet, eller ja, nästan. Först klädde vi väggarna (som skulle bli skafferiets bakre vägg) med pärlspont och lade trägolv på den plätt där tidigare stått skåp, SEN började bygget! Många sena kvällar när barnen lagt sig drog vi fram såg och spik. Stommen växte fram, fönster kom på plats, väggar kläddes in, lister mättes och kom på plats.

Sen var det dags för hyllor! Träkonsoler och trähyllor (av de överblivna golvplanken). När vi var på julmarknad i Nora fann jag hyllbård i spets på deras byggnadsvårdsbutik, blev perfekt!

Äntligen fick de makaronfyllda glasburkarna komma till sin rätt.

Denna vinkeln är så viktig och fönstret såklart. Utan de skulle det nog kännas mer som att ett fyrkantigt pärlspontsklädd rymdskepp. För att det inte skulle bli klumpigt behövdes lite detaljer och detaljer gör så mycket.

Så fann jag de finaste lilla vinter-pyntet till lillfönstret.

Ska vi kalla dessa lite ”behind the scenes bilder”? Ja det gör vi! Här är dörren, som från början kommer från ett gammal köksskåp som stod där vi har vårt kylskåp nu. Som sedan hamnade i tvättstugan, men som nu skulle kasseras, men dörren tog vi tillvara på. Perfekt eftersom den är i samma stil som resten av köksstommen.

En mobilbild fångad en sen lördagkväll när äntligen fönstret kom på plats, ett stort delmål på hela skafferi-resan.

Tänk er fiskpinnar, hamburgare och osande pannkakor. Japp = dimma! Här hade vi använt eltejp på golvet för att lättare mäta ut och se vart stommen skulle bli bra.

Och en före-bild, alltså det vänstra hörnet som fått en makeover. Före-bilden är inte kattskit alls, men resultatet blev desto bättre! Det nya platsbyggda skafferiet är inte så stor till ytan men oj vad det sväljer så enormt mycket!

Prisa gudarna, vi får plats med määääängder av potatis i nya skafferiet, till sommaren kan vi utöka potatislandet!

Ett trestegshopp senare…

God jul, gott nytt år och god fortsättning – allt detta ni vet, för almanackan bytte visst årtal. 2021 sista månader gjorde ett trestegshopp med världsrekord, jisses vad de flög fram!

Idag är det 11 januari och jag har inte ens tagit ner alla julstjärnorna (bildbevis ovan). Har aldrig tidigare hänt att julen hängt i så länge hemma på Gråbo, men jag är nästan som i chock fortfarande.

Men va? Är det redan över?! Äsch, stjärnorna får väl hänga i ett tag till.

Såväl även havrekärven på gärdesgården får hänga i ett tag till. Småfåglarna verkar ännu inte tröttnat på deras julmat. Vi börjar 2022 i slowmotion, stressar inte bort jul, stressar inte fram vår. Allt får ta sin tid.

Så 2022, ska inte låtas hastas bort. I år vill jag njuta alldeles extra av barnen, Jack, vintrigt landskap, knoppande grenar, blommande trädgård, färgglad höst, mysig jul. Och allt däremellan.

Tomten med skägget

Julen, pysslets stora högtid. Det är därför jag startar min jul tidigt varje år (mitten av november) för att kunna hinna med att pynta och pyssla- utan stress. Så i år har det bland annat blivit nya julstrumpor till barnen och tomtar med långt skägg.

Denna tomte önskar sig lite skäggbalsam i sin strumpa

I hela mitt liv har jag aldrig lyckats hitta en strumpa som en tillräcklig, så…

Ska jag vara ärlig så blev strumporna faktiskt färdiga redan i slutet av oktober. Jag var osäker på hur lång tid det skulle ta att sy och brodera färdigt, så för att vara på den säkra sidan så började väldigt tidigt. Alltid är ju julstrumporna för små för julklapparna så nu gjorde jag två egna i storlek XL. Får se om jag kanske gör en varsin även till mig och Jack.

Så även en tomte med långskägg fick flytta in denna julen. Den skapade jag med lite garn och filttyg. Finns en närmre beskrivning här om ni är nyfikna på att veta mer.

Julmarknad i riktigt Pippi-anda!

Ska man gå på en riktigt Pippi Långstrump-julmarknad så ska man besöka Noras julmarknad. De gamla husen, marknadsstånden med både karamellstrutar, hantverk, kransar och glögg bidrar verkligen till den där riktig julkänslan. I lördags besökte vi Nora i bitande kyla, åt en nybakad munk framför brasan och njöt av julen.

Minelle fick syn på de julfina hästarna med glitter i svansen och jultäcke över ryggen. Man fick välja mellan Busiga Harry och morotsälskande Sandra.

Valet var självklart – Man kan alltid lita på någon som älskar morötter, tyckte Minelle.

Och världens bästa storebror (som ser lagomt road ut på bilden, haha) följde med runt som hejarklack, trots iskalla fingrar och fötter.

Den årliga pepparkaksomröstningen. I Noras olika butikers skyltfönster skymtar man pepparkakshus i olika former och design, som man sen får lägga sin röst på, vilken som är allra vackrast.

Det finns så många små guldkorn till butiker i Nora. Mina favoriter är byggnadsvårdsbutiken och diversehandeln, som jag självklart fyndade i även denna gång.

Efter att kinderna blivit alldeles rödrosiga av friskluft och kylan gick vi sen in på matbutiken, värmde oss lite och köpte med lite lussekatter, lördagsgodis och julskinka för att åka hem och mysa till en julfilm. En lördag som jag spar långt in i hjärtat!

Adventmys på torpet

Årets startskott har gått, julmyset är igång! Varje år anordnar Katrin adventsmys i grannbyn. Då pyntar hon sitt lilla torp på gården och bjuder i en lokal butik som får komma och sälja lite julpynt och blommor.

I år var inget undantag, hon hade bakat gofika, tänt upp kaminerna som sprakade mysigt och kaffet smakade ljuvligt. Det är svårt att inte bli inspirerad, så då har startskottet går och pyntandet här hemma är igång. En otroligt mysig tradition.

Pynta Novent blev lite advent…

I måndags gick jag och lill-loppan ut för att binda kransar till växthuset. Eller ja, kransbinderiet stod jag för och Minelle stod för plocket av krukor, hinkar och spadar, total ommöblering i växthuset efter att hon fick feeling.

Hur som helst så var tanken att kransarna kunde bli lite ”novent-pynt” ni vet när man smyger igång med lite mer vintrigare typ av pynt, för att man ivrigt allra helst vill förbereda inför kommande advent och jul.

Så kransar med lite granbarr, det var planen. men när kransarna väl var färdiga och hang på plats så kikar jag in i växthuset och sneglar lite på kälken som jag förvarat därinne….

Den skulle nog bli fin här, bredvid, ska bara ställa dit den och baraaaa prova lite…. Fint! Undrar hur det blir med röda band i kransarna?…. In och leta upp det röda sidenbandet.

Sen fick det liksom hänga kvar så. Advent är ju bara runt hörnet, så det gör väl inget att vi julat till det ute vid växthuset, visst?

Morgonen efter så kom första snön! Julkänslan kom som på posten, att titta ut på växthuset var en fröjd! Tyvärr har det nu regnat bort, men jag hann iallafall ut och föreviga snön på lite bilder. Och tills nästa dust med snö kommer – då står växthuset redo.

Parkering på verandan

Vi har gjort en parkering på verandan, låter ganska… trångt, visst? Men det är inte vilken parkering som helst, den är en reserverad för häxorna och deras kvastar.

Jag och barnen gick ut i skogen och släpade hem en rejäl pinne. Sen rotade vi fram gamla lister som blivit över från någon renovering, sågade, betsade och skrev med lite vitfärg. Jack letade upp lämpligt torkat gräs som vi sedan band fast längst ner på pinnen.

Är du häxa med kvast? varmt välkommen, här kan du parkera!

Sen gick vi lös med spindelnätet, spann nät över hela veranda. En läskigare variant av verandan fick träda fram!

På kvällen bjöd vi in till halloween-middag, då dukade vi upp även köksbordet med spindelnät, spindlar, ljuslyktor…

Välkommen hem till Familjen läskig!

Tack för färgklicken, hösten!

Höstens allra finaste tid är så kort och så skör. Det allra minsta blåsväder en natt kan dra med sig allt det vackra. Ett alldeles för hårt regn likaså.

Men visst är det väl vackert, när hösten är eldig?

Pelargonerna har gått på vintervila, sköra rosrötter bäddats in i granris och dahlior grävts upp. Nu börjar planeringen inför jul. Vart ska slingorna sättas upp, gran placeras och tomtar titta fram? Än åker de inte fram, men som vanligt – planeringen är halva nöjet!