Idag flyger vi fram

Satte mig precis i soffan efter en heldag ute i krispiga luften med massor av D-vitamin i ansiktet. I bakgrunden rullar Mamma mu & kråkan. Jag lyssnar till småtassar på övervåningen, de hjälper pappaJack med smusslande av present där uppe, det är ju nämligen någon som fyller år längre fram denna månad, tjolahopp!

Idag har vi haft sådär barnsligt roligt, hela dagen! Vi har åkt många mil madrass och pulka hemma i backen, jisses vad det går fort nu när underlaget är benhårt!

Sen dukade vi upp en riktig kalasfika ute på soldäcket!

Som att någon fyllde jämnt, men att det bara var en helt vanlig måndag.

En hög med mormor-bakad Banoffeepaj!

Jag är redan lyckligt gift så det där med bit på högkant är inte längre viktigt som ni ser, nu kör vi en rejäl gottehög i stället…

Medans vi mumsade i oss högar av paj, kakor och tårta blickade vi ut över sjön och bestämde oss för att ta en sväng med sparkarna.

Nästan 30 cm tjock is och alldeles perfekt att flyga fram på!

Det är en känsla i sig, att glida fram på en spark, utan ett enda hinder på vägen. Då snackar man rödrosigt kinder sedan.

Nu ska jag smyga i trappen för att se om present-smusslarna är redo för att komma ner och äta kvällsmat ♡

Ett något annorlunda fredagsmys

Visst är det härligt, vinter på riktigt. Jag tycker faktiskt att det är lika härligt med en stekhet sommardag full med grönska, som en solig vinterdag med snö och krispig luft. Jag vill njuta till fullo, av att vi har turen att bo i ett land med årstider, med variation.

Dessa bilder tog jag hemma på gården för några dagar sedan, nu har det varit isande kallt under många dagar här i Värmland så snön är nu mer likt vit cement, men fortfarande så härligt. Rosenröda kinder som smink och frostiga hårtoppar som accessoar efter en dag ute är är en härlig kombination. Och pulkabacken levererar räzersnabba åk nu vill jag lova!

Skridskoföret här hemma på sjön är primaballerina dagar som dessa, så vi åkte till ”storstan” igår för att inhandla nya skridskor till två växtspurtande småttingar.

Vi fick verkligen uppleva ett annorlunda fredagsmys i värmlands-vintern igår…

Efter att vi handlat och tagit en fredagsfika tog vi sikte hemåt, vägen var krokig och nu hade den hunnit bli halkig dessutom.

Nä, vi tar vägen över skogen istället, den är mindre trafikerad och känns säkrare.

Den smidiga skogsvägen resulterade i torka-åksjuke-spya-stopp-i-minus-18-grader och en rejäl fastkörning. Det visade sig vara oplogat efter någon mil in på vägen.

Sicken tur att vi hade iallafall köpt med lite godis, för där satt vi, kl. 20, mitt ute i ingenstans, i en spystinkande bil, med fulla kissblåsor och väntade på en bekant som fick komma och dra loss oss efter otaliga försök att skotta fram däcken. Nu fick vi verkligen smaka ordentligt på den riktiga värmlands-vintern i skogen.

I den kalla kisspausen i ett snödjupt dike fångade jag det fina månskenet på bild.

Vi hade ju trots allt en väldigt mysig fredag tillsammans i månsken, med godis och varm bil.

Fantastisk ”tur-i-oturen-start” på året

Vi har haft turen i oturen att få en fantastisk start på 2021. Min Jack blev i tvära kast sjukskriven i början av december och har fortsatt varit sjukskriven sen dess och planeras att vara i iallafall några veckor till. Så, verkligen tur i oturen.

För i samband med att han nu varit hemma, jag jobbar hemifrån med mitt företag och barnen varit hemma från förskolan så har vi liksom fått ett jullov tillsammans som känns som en oändlighet. En paus tillsammans, från ekorrhjulet. H e l t u n d e r b a r t. Så länge Jacks läkning går åt rätt håll så kommer jag föralltid vara tacksam för denna mjukstart vi fått av detta år, med tid för varandra.

Åker Minelle spark så ska pannlampan vara med, som inbyggda extraljus. Gillar hennes säkerhetstänk.

Snö upp till naveln och rosenröda-kinderbitande-kyla gav oss ännu en härlig dag på isen idag. Farmor, farbror Tom och kusinerna kom och gjorde oss sällskap så snart de slutat skoldagen.

Och jag snörade på mig skridskorna efter dryga 13 år på stadigt underlag. Har inte åkt sen jag gick i skolan. Idag var det Bambi på hal is. Men efter en halvtimmes uppvärmning, vilken känsla, att glida fram. Så roligt!

Så kom skymningen, med en vacker himmel och värmande brasa!

Stora lillkillen, i pappas gamla fantröja modell vintage, med ett lite trött ryggtryck märkt ”J. Rosö”. Numera bär ”Jr. Rosö” upp den som en hockeystjärna i hemmarinken.

Inbäddade fjäderdamer

Egentligen skulle jag ägna denna måndag till jobb och städ. Det har varit lite dåligt på båda fronterna nu under långledigheten, så jag tänkte att nu är det väl dags att få lite gjort. Men så fick jag syn på hönsgården genom tvättstugefönstret, hur inbäddat och mysigt det var med all denna snö som lagt sig på varje liten nätruta och träregel. Så på med storstövlarna och släng med kameran, detta lär förevigats innan plusgraderna visar sig igen!

Våra fjuniga vänner tittar alltid ut så fort vi rör oss på gården. Nog för att det var en liten stund senare än vanligt idag (inga snödyrkare direkt) men nog kommer de alltid. Himla mysigt sällskap.

Och de fortsätter leverera, trots denna vinter och kyla. På två dagar har vi plockat 10 ägg, från våra sammanlagt 5 damer i hönshuset.

Senare nu på kvällen fick vi gå ut för att skotta av lite av den snö som lagt sig på taket av hönsgården. Termometern börjar närma sig nollgradigt och nätet började bli tungt. Jag hoppas att det slår om under natten igen, måtte vintern få stanna nu när den äntligen blivit ordentlig.

Det blev ingen städning idag, när jag väl var ute ville jag inte gå in igen. Hann iallafall med en del jobb nu på kvällen. Jag vill bara passa på att njuta utomhus varje minut just nu. Allt är så mjukt och vackert utomhus. Allra härligast är det nästan att gå ut på gården nu på kvällstid, när det är alldeles dovt av all mjuk snö och knäpptyst, det är mörkt men ändå ljust, tack vare snön.

Imorgon lovas det strålande sol, så det blir nog inte mycket till städ här hemma då heller. Äsch, vad gör väl det när det hunnit bli mörkt (dammråttorna kamouflerar sig bra i mörker) när man väl kommer in från en heldag utomhus?

En januarisöndag att spara i hjärtat

Vi vaknade upp denna januarimorgon med ett täcke av snö som bäddade in allt utanför fönstret, strålande sol och exakt precis noll måsten på agendan. En söndag som man önskar sig. Efter en sen sovmorgonsfrulle blev det snabbt fart på Milton, när morfar susade förbi frukostfönstret med gammelskotern. Nytt rekord på overallpåklädning och Milton var strax därefter medpassagerare framför morfar, när de spårade för pulkabacke.

Första person att testa de nyspårade skotervägarna, Minelle-rebell.

Att ta lunchen ute i vår grillplats har blivit lite av en oskriven regel när vi är lediga och vädret tillåter. Så smidigt och mysigt. Barnens kusiner kände doften av korv och marshmallows och kikade förbi för lite lunch även de.

Livsnjutarn. När storkusinerna och brorsan fått en korv eller två i magen och sen hade bråttom iväg till pulkabacken satt Minelle kvar i lugnan ro vid brasan och värmde sig. Knaprade kakor och beundrade dårarna som sprang upp och nerför backen strax bredvid. Kan inte låta bli att jämföra med tjuren Ferdinand.

Superpappan. Med kryckan i hand och bobben i andra.

Milton min Milton. Som han kämpat på i snön idag. Först såg han till att MiniGråbo vart skottat, sen fick han syn på att grannen kämpade på med snöskyffeln på andra sidan häcken.

”Pappa, får jag fråga om hon vill ha hjälp?”

Självklart. Så där vart han kvar och hjälpte till att skotta av granngården.

Efter pulkaåkning och grillning såg han även till att hockeyplanen nere på isen vart skottad. Tror han somnar ovaggad ikväll ♡

It’s game (och marshmallows) time!

En mysig lördag i allra högsta grad. Vi packade vedsäck & sparken med överlast, sen for vi ned till isen för att möta upp kusinerna, tant Frida, farbror Tom och farmor & farfar, it’s gametime!

Laguppställningen! Ni anar rivaliteten va? (Med tanke på val av tröjor…) Den lilla i gänget med allra mest vinnarskalle, helt klart.

Och mellan varven en och annan korv, för att orka hela vägen i mål.

Denna lilla donnan då, en sittplats och en kaka, vad mer kan man önska liksom? Medans brorsan gjorde ca 3,5 h på isen idag gjorde hon desamma, med skjuts dock.

Hur bra att ha en gullekusin som gärna skjutsar runt på en? Toppenbra, om ni frågar Minelle.

Slår varenda femstjärnig restaurang i världen. En korv till huvudrätt och ett dussin marshmallows till efterrätt, ätes med gott sällskap.

Hundrafemtielva matchminuter för hockeygänget och hundrafemtioelva varv för farmor & Minelle.

Kom igen grabbar, nu lär vi ta ett taktiksnack!

Väl hemma efter hockey och grillning hela dagen blev det en varm dusch skölja av resterna av grillrök och matchsvett. Hopp ner i soffan, med filt, godisskål och film. Morgondagen? Fortsättning på hockeymatchen såklart!

När julmagin är lite tidig, då tar vi till vinterpyntet

(null)
 
I oktober smyger den sig alltid på, varje år, ungefär samma tidpunkt – julkänslan. Och räddningen är vinterpyntet! Inget tomterött, inga nissar -än! Bara barr, kottar & snöflingor, vinter! 
 
(null)
 
Så idag kom de upp, kransarna på växthusets dubbeldörrar. 
(null)
 
Som att jag kände det på mig så singlade första flingorna ner idag! Ikväll blev det ett litet litet vitt täcke (mer som lakan kanske) på verandanräcket. Jag var tvungen att ropa ut Milton, bära upp honom på höften i strumplästen och visa! 
”Har du sett? Vinterns första flingor!” 
”Woooow!” 
Som ett skott sprang han in till pappa i duschen och berättade vad han sett ute! 
 
(null)
 
Så det var väl i rättan tid de åkte upp kransarna! 
(null)
 
Det sitter inbyggda ljusslingor i kransarna men de sparar vi till novembermörkret, när de färgglada höstlöven fallit till marken och vintertiden ätit upp dagsljuset, då behöver vi allt mysljus vi kan få! 
(null)
 
Så mysigt! Nu längtar jag faktiskt efter lite snö, och nissar! Ska bli så mysigt att få skapa nya jultraditioner i vårt nybyggda Gröna Gråbo! 

En massa snö, lite hyss och allt som hör en lördag till

(null)

Äääääntligen! Igår singlade det vita guldet sakta ner från den grå himlen och bäddade in världen i lite ljusare täcke, som jag har längtat! 
Idag bestämde vi oss för att inviga vår nybyggda grillplats, som vi byggt på gården, i skogen. Provisoriska stolar åkte fram i form av en fiskelåda, en spark och en pall, tills bänkarna gjorda av stockar kommer på plats. 

(null)

Även första skoterturen gjord för denna vinter, lycka! Alldeles lagomt med snö för de små kammarna att driva fram på den lilla skotermattan. 

(null)

Och syrran hade första parkett. Så tacksamt när livet är alldeles underbart från en pulka, med vy över en skoter-rally-bana. 

(null)

Ja tänk, här går man in i 1 minut för att hämta ett par sockor och när jag kommer tillbaka så har gudmor lärt henne hyss. Här kastar de nämligen snöbollar. Det är tur att de inte kommer med sån kraft (än..) iallafall, haha. 

(null)

Favoritmänniskor. Gud vad jag tycker om er, hela högen. Såhäääääääär mycket! 

(null)

Ett par vantar på värmning och en nöjd korvgrillare. Eller var det en marschmallow som slank ner just här? Minns inte, men nöjt slickade han rent fingarna iallafall. 

Vintervandring till fallet

(null)

I väntan på våren åkte vi till vintern. Idre för att vara exakt, efter ett depåstopp i Sälen för lite käk och bad på Experium. Fredagsmyset tog vi på en restaurang i Idre för att sen åka till hotellet och vila upp sig inför lördagens utflykt:
vintervandra till Sveriges högsta vattenfall, Njupeskär. Kolla vädret vi hade! Och titta på utsikten till vänster, de vackert snöklädda fjällkullarna.   
 I somras besökte vi Sveriges största vattenfall, galet vackert det också, se det här. 

(null)

Jag och Jack var själva här för ca 2,5år sedan, på sensommaren. Så himla fin miljö, roligt att se det även vintertid. Här hade snön format sig och bäcken såg ut att vara omgiven av enorma marshmallows, svårfångade på bild
dock, men man ville på riktigt smaka på snön, så fluffig var den! 

(null)

Det är ingen upplogad väg in till fallet och de spår som var upptrampade hade blivit stenhårda så nog fick benmusklerna jobba med ett barn på bob och en på ryggen. Jag vet inte hur många promenadare i skogen vi mötte som vi imponerade på eftersom
de hade fullt sjå med att pulsa sig fram själva, utan barn. 
Men ja menar, ni ser ju själva! Värt varenda meter och vad gör lite snö i skon? Klart barnen ska få se is! Massor av is! Det är häftigt hur hela vattenfallet fryser till blå is denna tiden på året. 

(null)

Sergerpussen! We made it! 

(null)

Sommartid när vi var här sist, då kunde man gå ända fram och duscha i vattenfallet om man ville. Nu var det lavinrisk och man fick stanna på avstånd. Skönt ändå, för den hönsmamma jag blivit efter att fött 2 barn. Galet nojig för att någon ska halka i
vatten eller sten…. 

(null)

Trollskogkänsla! Älskar att fylla på minnesasken med min egna lilla familj, har haft en så himla fin minisemester 

Husdrömmar

(null)

Igår drog ääääntligen ett av mina favoritprogram igång, efter guldbaggegalor och allt annat som stått i vägen i TVtablån. Husdrömmar på SVT. Man blir så galet inspirerad, även fast 99% av husen är såna som man själv aldrig skulle bosätta sig själv i. Men just husdrömmen. Att de är så målmedvetna och har såna roliga idéer. 


(null)

Inte för att jag behöver mer inspiration och idéer (skojade såklart, det får man aldrig för mycket av!), för jag har så mycket idéer inför våren! Bara det blir barmark ute och solen börjar värma lite så vill jag dra igång utomhusprojekten, både på Villa Gråbo, MiniGråbo och i trädgården! 


…en av sakerna är att måla dörren på MiniGråbo, eftersom stormen Jan (visst kallade de den så?) tog med sig stora delar av målarfärgen som satt där innan.

(null)

Bjuder på en gosig bild från i somras, som är tagen på exakt samma ställe som bilden på MiniGråbo ovan, för det var ju just det mina gossar höll på med här, att bygga upp vår fina lekstuga.