Ett trestegshopp senare…

God jul, gott nytt år och god fortsättning – allt detta ni vet, för almanackan bytte visst årtal. 2021 sista månader gjorde ett trestegshopp med världsrekord, jisses vad de flög fram!

Idag är det 11 januari och jag har inte ens tagit ner alla julstjärnorna (bildbevis ovan). Har aldrig tidigare hänt att julen hängt i så länge hemma på Gråbo, men jag är nästan som i chock fortfarande.

Men va? Är det redan över?! Äsch, stjärnorna får väl hänga i ett tag till.

Såväl även havrekärven på gärdesgården får hänga i ett tag till. Småfåglarna verkar ännu inte tröttnat på deras julmat. Vi börjar 2022 i slowmotion, stressar inte bort jul, stressar inte fram vår. Allt får ta sin tid.

Så 2022, ska inte låtas hastas bort. I år vill jag njuta alldeles extra av barnen, Jack, vintrigt landskap, knoppande grenar, blommande trädgård, färgglad höst, mysig jul. Och allt däremellan.

Parkering på verandan

Vi har gjort en parkering på verandan, låter ganska… trångt, visst? Men det är inte vilken parkering som helst, den är en reserverad för häxorna och deras kvastar.

Jag och barnen gick ut i skogen och släpade hem en rejäl pinne. Sen rotade vi fram gamla lister som blivit över från någon renovering, sågade, betsade och skrev med lite vitfärg. Jack letade upp lämpligt torkat gräs som vi sedan band fast längst ner på pinnen.

Är du häxa med kvast? varmt välkommen, här kan du parkera!

Sen gick vi lös med spindelnätet, spann nät över hela veranda. En läskigare variant av verandan fick träda fram!

På kvällen bjöd vi in till halloween-middag, då dukade vi upp även köksbordet med spindelnät, spindlar, ljuslyktor…

Välkommen hem till Familjen läskig!

Smultronplock & sommarlovsfrukost

Med suddiga sömniga ögon vaknade vi imorse, utan någon klocka som ringde. Sovmorgon. Vi slog igång Mamma Mu på lilla TVn i sovrummet och småslumrade till det, ett litet tag till.

Första sommarlovsdagen för barnen.

Långfrukost och lagomt till vi skulle duka av frukostbordet svängde barnens farfar förbi med en förpackning glassbåtar.

Perfekt timeing för en frukostefterätt en sommarlovsmorgon

Fotbollsmatch, smultronplock, studmattehopp, en sväng med vattenkannan i trädgården, lite mer smulton i en annan rabatt, lunch på verandan, lite mer fotbollsmatch. Sommarlovssysslor.

Och Milton, min stora lilla Milton har gjort sin sista dag på förskolan/dagis igår. I höst väntar ett nytt äventyr, i skolan. Vi har plötsligt ett skolbarn. Känns overkligt. Jag är helt klart mer nervös och lite känslosam över hela situationen än han. Han längtar efter att få räkna matte, lära sig läsa bättre, få spela fotboll på rasterna och träffa klasskamrater. Så glad för det, att han är peppad!

Det blir en spännande höst. Men först njuter vi av flera sommarlovsmornar, glassfrukostar, fotbollsmatcher i trädgården och andra o-krävande sommarlovsaktiviteter ♡

Inga mera middagar på kontoret!

Hur det såg ut hos oss i mitten på maj, en hel undervåning med golvläggning!

Det känns som en evighet sen jag tittade in här. Kanske med anledning av att våra dagar pågått fram till ca 02:00 varje kväll och att detta tagit upp hela vår lediga tid, men värt varje minut, för kolla golvet!!!

Det blev en liten segerdans i köket efter allt slit! För vi har slitit hårt! Kånkat möbler, krypit på alla fyra, sågat, skruvat och skurat. När vi från allra första början egentligen skulle anlitat en hantverkare, med tanke på tidsbrist, Jacks skada och långa rehab under våren. Men vi gjorde det, vi kom i mål. Med sån himla skön känsla, att det nu ligger där och att VI lagt in det där, tillsammans. Vi är ett dreamteam jag och min man!

En tid att minnas tillbaka till i framtiden – ni vet då vi åt frukost på kontoret, hade kylskåpet mitt i vardagsrummet och gick och lade oss alldeles för sent.

Och jag är så löjligt mallig över kunna ha ett runt pelarbord i hallen, prydd med en syrenbukett. Tänk att jag fyndade det fina bordet för ynka 75 kronor på loppis, som gjort för att stå i vår hall.

Jag är så glad att jag vågade lita på magkänslan, att en grönblommig tapet skulle matcha oerhört bra ihop med ett ljust trägolv. Jag som tidigare fegat ur både på färg och för mycket mönster. Nu är hallen så mycket oss det bara kan bli!

Låt oss bli över 100 tillsammans

Att Abborrberget och Villa Gråbo är vår plats på jorden, det råder det inga som helst tvivel om. Det är för alltid hemma. Här vi spenderar allra mest tid och här vi njuter av att leva. Därför känns det som vi gjort en av våra allra bästa investeringar under helgen. Vi har utökat vår gärdesgård med ytterligare några meter på gården. Det blev så fint.

Tänk att något så snyggt också kan vara underhållsfritt och hållbart. Jag har tänk att vi ska hålla ihop, gärdesgården och vi, tills vi blir över 100 år gamla!

Jag drar direkt paralleller till Emil i Lönneberga och Barnen i Bullerbyn. Jag gillar det verkligen.

Det lilla potatislandet och odlingsbädden vi nyss gjort blev väldigt mycket mysigare med gärdesgården tätt intill. Som ett njutbart litet krypin, som snart tar sällskap av massor av grönska och ätbart.

Eftersom vi bor uppe som på en högslätt (vi bor ju som sagt på ett berg) med gamla järnvägen strax nedanför så är det skönt att ha ett ordentligt skydd för den branta slänten ner till gamla banvallen. Samtidigt som det inte skymmer utsikten. Den lite glesa häcken som stod här innan var gav inte de bästa garantier när barnen kommer på fyrhjulingar, cyklar och allt som kan tänkas att vara otäckt att rulla nedför med.

Nöjd. Nöjd. Nöjd.

Välkommen in i roshavet!

Jag kunde inte hålla mig. Jag blev otålig. Det är slutet av April och våren börjar ta fart men trädgårdsrosorna är fortfarande allt för långt bort trots allt. Därför fick det nu bli en ständig rosblom i hallen / matsalen.

Man möts av blommande grönska när man kliver in hemma hos oss, året runt.

Vi har vår matsal i samma rum som hallen, fast med vår hemmabyggda snickarglädje-spaljé som skiljer rummen emellan. Det är det rum som ändrat utseende flest gånger sedan vi flyttade in, under kategorin ”hallen” kan ni se några av alla utseende under dessa 7 år vi bott här.

Rummet är stort och lite svårmöblerat, för att få till det där mysiga och ombonade känslan. Men genom att ta en mönstrad och varm, färgad tapet känns rummet lite mindre och betydligt mysigare!

Det känns som ett mysigt litet café

Som jack uttryckte sig när jag fått upp de första våderna.

Ett väldigt bra betyg!

Jag ville skapa en känsla av mysigt café, romantiskt, torp och en trygg mormorfamn.

Den kalkgröna färgen som vi målat in både hyllor, möbler och pärlsponten i, passade fint tillsammans med tapeten. Nästan exakt samma nyans som på själva rosmönstret.

Och den fina lilla lampan också! Ja, jag älskar när det finns röda (kalkgröna) trådar i hela rummet och inredningen!

Nästa steg som kommer rikta heeeela rummets känsla ännu mer till det lantliga och ombonade är – trägolv! just nu snubblar vi över det i vardagsrummet, där det ligger för att acklimatisera sig innan det ska läggas in, men snaaaart snart snart! Kan ni förstå hur mycket jag längtat efter att få tassa runt på ett äkta trägolv!

Gottigt och blomhav på ingång!

När vi har en plätt gräsmatta till övers, älskar potatis och morötter, varför inte gräva lite och odla just detta?

Det var precis vad vi gjorde förra helgen! Vårt trädgårdsland är under process. Först mätte vi ut vart det skulle vara, sen var det bara att sätta spade i jord, en efterlängtad och härlig känsla efter en lång vinter.

Som vanligt har vi proffshjälp i model mini.

Grästuvor skulle kastas på kompost och jord skulle jämnas ut, ett perfekt jobb för en liten. Och stor.

Vi grävde landet som formen av ett L längs med ena långsidan samt baksidan. Ätbart på långsidan och blomhav på kortsidan är visionen.

Nu är det bara matjorden som ska på plats och någon slags kant runt. Vi påbörjade ett staket av trägrenar, men det lutar nog ändå mot en stenrad runt istället, likt den vi har kring växthuset och andra rabatter i trädgården.

Fortsättning följer!

DIY – platsbyggd våningsäng

Tänk vilken succé det blev, vårt hemmabygge. I helgen invigde vi de nya sängarna med övernattningskalas, hela familjen klämde in sig i den platsbyggda våningssängen i barnens rum.

Det blev som en mysig koja, liksom en del av rummet och inte bara nytta för sömnen. Båda barnen klättrar upp med ett gäng böcker och hänger mycket där dagtid också.

Jag älskar att måla in möbler i väggfärgen. Det är så snyggt. Denna grå/beiga färgen som vi målade med är en väldigt behaglig kulör som kommer funka långt framöver, även när barnen blir äldre.

Tillbakablick till dag nr 1 på bygge av våningsäng. Två sängar som stod och dammade i svärföräldrarnas sommarstuga. Av den stommen byggde vi vidare för att få till den plattsbyggda våningsängen. Svårt att förstå att det är samma rum och samma sängar också för den delen.

I framtiden drömmer jag dessutom om en mysig beige heltäckningsmatta i barnens rum

För att höja mysfaktorn ytterligare ett snäpp!

Minns ni? ”Kuvertklottret”, som jag kallar snabbskisserna jag kluddar ner. Jag skrev om planerna på säng i slutet på januari. Och som sagt, det är roligt att titta tillbaka på när man nu liksom har facit i hand, vad man ändrade från idé och under byggets gång.

Helheten blev i princip den samma som skissen, men med en annorlunda stege mot vad vi tänkte först, nu blev det en mer diskret men stabil stege upp, på sidan om sängen, som inte tar sån stor golvplats (lekyta). Samt att vi kom på att det vore himla mysigt att bygga in framsidorna av sängen lite, så att det blir som ”små fönster” ut. Inom kort kommer det även små gardiner i gluggarna, ska bara få tummen ut att sy några rakömmar…

Dammat av radarparet

”Aj aj aj, tutelicku!” Varje gång vi går in eller ut så sticker Minelle in sin lilla finger i tuppens näbb och skäller på honom – vänligt men bestämt, att han minsann inte får bita henne på det viset.

Det är såklart radarparet i plåt som fått damma av vingarna och komma ut från kattvinden, för att inta plats på verandans trapp igen.

När jag häromdagen stod på stegen för att sätta upp den nya snickarglädjen sprang Milton i skogen strax bredvid, fram och tillbaka, släpade på pinne efter pinne…

Mamma, jag har plockat påskris åt dig, det kan vi ha på trappen…

Ja men självklart älskling, det blir ju perfekt i den gamla zink-kanna!

Så det var bara upp i vindsgarderoben, armbåga sig fram bland tomtar, ljusstakar och annat krimskrams, för att tillslut hitta den stora kartongen märkt ”påsk”.

Ett gäng fjädrar och plåtparet fick jag med mig denna omgång. Milton ordnade upp riset och Minelle såg till tuppen och hönan kändes sig välkomna genom att klappa på de och hälsa flera gånger. Så nu är vi redo för påsken! nästan iallafall… Vi får samla på oss lite fler fjädrar som hönorna från vår egna hönsgård tappat för att fylla upp riset lite och sen leta fram resten av pyntet bakom tomtarna.

Äventyrsbad på 6 kvadrat

Vi bygger äventyrsbad! Ungefär så…. Ja, vi håller på att renovera vårt lilla lilla badrum på övervåningen. Vi gör det redo för ett badkar. Vilket barnen tycker är det samma som rena rama badlandet! De älskar att bada och världens bästa gudmor brukar köpa med roliga badskum från ”storstan” som de sedan fått ta med sig när de ska ha pyjamasparty hos farmor & farfar för att bada med i deras badkar, eftersom vi har varit utan. Men nu förstår ni, det är nu det händer!

Villa Gråbo blir med äventyrsbad!

Det lilla badrummet på sina 6 kvadratmeter är det enda rummet i huset som vi inte renoverat på våra snart 7 år i huset, trots att det varit det som vi verkligen velat renovera allra mest. Varför? Vi har kallat det gröna grottan (bilden längst ner i inlägget ger en förklaring). Varför det dröjt hela 7 år? För att vi inte bestämt oss för hur vi vill ha det och då istället prioriterat de rum vi istället haft en klar vision av.

Men nu har vi nästan nått vår vision även i det lilla badrummet!

Det bästa är att det allra mesta till renoveringen har vi fyndad hemma i vår ”loppis” i kattvindarna.

Såhär ser renoveringen av ”äventyrsbadet” ut just nu! Golvet målat, nästan alla väggar klädda med pärslpont, nygamla toaletten (fick den från vänner som slängde ut den när de renoverade sin källare), den gamla spegeln som stått i vinden och väntat på rätta platsen att pryda och lampan upphängd.

Nu ska några skivor upp även på väggen mittemot, hörnlister ska på plats, lampsladdar ska hängas upp och piffet ska dit osv.

Det är alltså på andra sidan (väggen där jag står och tar kortet från) som badkaret ska på plats.

Den gröna grottan, här har ni svaret till smeknamnet. Svaret till varför dörren in hit nästan alltid stått stängd i 7 år. På denna bild har vi ändå målat taket redan, innan var det furu. Begreppet ljus var sällsynt då.

Jag känner en lättnad att kunna kalla det före-bild.

Man glömmer snabbt hur allt såg ut innan. Därför är det extra roligt att bevara dessa före-bilder. Detta var en snabb update på renoveringen. Jag lovar att visa mer så snart mera har hänt därinne!