Inga mera middagar på kontoret!

Hur det såg ut hos oss i mitten på maj, en hel undervåning med golvläggning!

Det känns som en evighet sen jag tittade in här. Kanske med anledning av att våra dagar pågått fram till ca 02:00 varje kväll och att detta tagit upp hela vår lediga tid, men värt varje minut, för kolla golvet!!!

Det blev en liten segerdans i köket efter allt slit! För vi har slitit hårt! Kånkat möbler, krypit på alla fyra, sågat, skruvat och skurat. När vi från allra första början egentligen skulle anlitat en hantverkare, med tanke på tidsbrist, Jacks skada och långa rehab under våren. Men vi gjorde det, vi kom i mål. Med sån himla skön känsla, att det nu ligger där och att VI lagt in det där, tillsammans. Vi är ett dreamteam jag och min man!

En tid att minnas tillbaka till i framtiden – ni vet då vi åt frukost på kontoret, hade kylskåpet mitt i vardagsrummet och gick och lade oss alldeles för sent.

Och jag är så löjligt mallig över kunna ha ett runt pelarbord i hallen, prydd med en syrenbukett. Tänk att jag fyndade det fina bordet för ynka 75 kronor på loppis, som gjort för att stå i vår hall.

Jag är så glad att jag vågade lita på magkänslan, att en grönblommig tapet skulle matcha oerhört bra ihop med ett ljust trägolv. Jag som tidigare fegat ur både på färg och för mycket mönster. Nu är hallen så mycket oss det bara kan bli!

Låt oss bli över 100 tillsammans

Att Abborrberget och Villa Gråbo är vår plats på jorden, det råder det inga som helst tvivel om. Det är för alltid hemma. Här vi spenderar allra mest tid och här vi njuter av att leva. Därför känns det som vi gjort en av våra allra bästa investeringar under helgen. Vi har utökat vår gärdesgård med ytterligare några meter på gården. Det blev så fint.

Tänk att något så snyggt också kan vara underhållsfritt och hållbart. Jag har tänk att vi ska hålla ihop, gärdesgården och vi, tills vi blir över 100 år gamla!

Jag drar direkt paralleller till Emil i Lönneberga och Barnen i Bullerbyn. Jag gillar det verkligen.

Det lilla potatislandet och odlingsbädden vi nyss gjort blev väldigt mycket mysigare med gärdesgården tätt intill. Som ett njutbart litet krypin, som snart tar sällskap av massor av grönska och ätbart.

Eftersom vi bor uppe som på en högslätt (vi bor ju som sagt på ett berg) med gamla järnvägen strax nedanför så är det skönt att ha ett ordentligt skydd för den branta slänten ner till gamla banvallen. Samtidigt som det inte skymmer utsikten. Den lite glesa häcken som stod här innan var gav inte de bästa garantier när barnen kommer på fyrhjulingar, cyklar och allt som kan tänkas att vara otäckt att rulla nedför med.

Nöjd. Nöjd. Nöjd.

Välkommen in i roshavet!

Jag kunde inte hålla mig. Jag blev otålig. Det är slutet av April och våren börjar ta fart men trädgårdsrosorna är fortfarande allt för långt bort trots allt. Därför fick det nu bli en ständig rosblom i hallen / matsalen.

Man möts av blommande grönska när man kliver in hemma hos oss, året runt.

Vi har vår matsal i samma rum som hallen, fast med vår hemmabyggda snickarglädje-spaljé som skiljer rummen emellan. Det är det rum som ändrat utseende flest gånger sedan vi flyttade in, under kategorin ”hallen” kan ni se några av alla utseende under dessa 7 år vi bott här.

Rummet är stort och lite svårmöblerat, för att få till det där mysiga och ombonade känslan. Men genom att ta en mönstrad och varm, färgad tapet känns rummet lite mindre och betydligt mysigare!

Det känns som ett mysigt litet café

Som jack uttryckte sig när jag fått upp de första våderna.

Ett väldigt bra betyg!

Jag ville skapa en känsla av mysigt café, romantiskt, torp och en trygg mormorfamn.

Den kalkgröna färgen som vi målat in både hyllor, möbler och pärlsponten i, passade fint tillsammans med tapeten. Nästan exakt samma nyans som på själva rosmönstret.

Och den fina lilla lampan också! Ja, jag älskar när det finns röda (kalkgröna) trådar i hela rummet och inredningen!

Nästa steg som kommer rikta heeeela rummets känsla ännu mer till det lantliga och ombonade är – trägolv! just nu snubblar vi över det i vardagsrummet, där det ligger för att acklimatisera sig innan det ska läggas in, men snaaaart snart snart! Kan ni förstå hur mycket jag längtat efter att få tassa runt på ett äkta trägolv!

Gottigt och blomhav på ingång!

När vi har en plätt gräsmatta till övers, älskar potatis och morötter, varför inte gräva lite och odla just detta?

Det var precis vad vi gjorde förra helgen! Vårt trädgårdsland är under process. Först mätte vi ut vart det skulle vara, sen var det bara att sätta spade i jord, en efterlängtad och härlig känsla efter en lång vinter.

Som vanligt har vi proffshjälp i model mini.

Grästuvor skulle kastas på kompost och jord skulle jämnas ut, ett perfekt jobb för en liten. Och stor.

Vi grävde landet som formen av ett L längs med ena långsidan samt baksidan. Ätbart på långsidan och blomhav på kortsidan är visionen.

Nu är det bara matjorden som ska på plats och någon slags kant runt. Vi påbörjade ett staket av trägrenar, men det lutar nog ändå mot en stenrad runt istället, likt den vi har kring växthuset och andra rabatter i trädgården.

Fortsättning följer!

DIY – platsbyggd våningsäng

Tänk vilken succé det blev, vårt hemmabygge. I helgen invigde vi de nya sängarna med övernattningskalas, hela familjen klämde in sig i den platsbyggda våningssängen i barnens rum.

Det blev som en mysig koja, liksom en del av rummet och inte bara nytta för sömnen. Båda barnen klättrar upp med ett gäng böcker och hänger mycket där dagtid också.

Jag älskar att måla in möbler i väggfärgen. Det är så snyggt. Denna grå/beiga färgen som vi målade med är en väldigt behaglig kulör som kommer funka långt framöver, även när barnen blir äldre.

Tillbakablick till dag nr 1 på bygge av våningsäng. Två sängar som stod och dammade i svärföräldrarnas sommarstuga. Av den stommen byggde vi vidare för att få till den plattsbyggda våningsängen. Svårt att förstå att det är samma rum och samma sängar också för den delen.

I framtiden drömmer jag dessutom om en mysig beige heltäckningsmatta i barnens rum

För att höja mysfaktorn ytterligare ett snäpp!

Minns ni? ”Kuvertklottret”, som jag kallar snabbskisserna jag kluddar ner. Jag skrev om planerna på säng i slutet på januari. Och som sagt, det är roligt att titta tillbaka på när man nu liksom har facit i hand, vad man ändrade från idé och under byggets gång.

Helheten blev i princip den samma som skissen, men med en annorlunda stege mot vad vi tänkte först, nu blev det en mer diskret men stabil stege upp, på sidan om sängen, som inte tar sån stor golvplats (lekyta). Samt att vi kom på att det vore himla mysigt att bygga in framsidorna av sängen lite, så att det blir som ”små fönster” ut. Inom kort kommer det även små gardiner i gluggarna, ska bara få tummen ut att sy några rakömmar…

Dammat av radarparet

”Aj aj aj, tutelicku!” Varje gång vi går in eller ut så sticker Minelle in sin lilla finger i tuppens näbb och skäller på honom – vänligt men bestämt, att han minsann inte får bita henne på det viset.

Det är såklart radarparet i plåt som fått damma av vingarna och komma ut från kattvinden, för att inta plats på verandans trapp igen.

När jag häromdagen stod på stegen för att sätta upp den nya snickarglädjen sprang Milton i skogen strax bredvid, fram och tillbaka, släpade på pinne efter pinne…

Mamma, jag har plockat påskris åt dig, det kan vi ha på trappen…

Ja men självklart älskling, det blir ju perfekt i den gamla zink-kanna!

Så det var bara upp i vindsgarderoben, armbåga sig fram bland tomtar, ljusstakar och annat krimskrams, för att tillslut hitta den stora kartongen märkt ”påsk”.

Ett gäng fjädrar och plåtparet fick jag med mig denna omgång. Milton ordnade upp riset och Minelle såg till tuppen och hönan kändes sig välkomna genom att klappa på de och hälsa flera gånger. Så nu är vi redo för påsken! nästan iallafall… Vi får samla på oss lite fler fjädrar som hönorna från vår egna hönsgård tappat för att fylla upp riset lite och sen leta fram resten av pyntet bakom tomtarna.

Äventyrsbad på 6 kvadrat

Vi bygger äventyrsbad! Ungefär så…. Ja, vi håller på att renovera vårt lilla lilla badrum på övervåningen. Vi gör det redo för ett badkar. Vilket barnen tycker är det samma som rena rama badlandet! De älskar att bada och världens bästa gudmor brukar köpa med roliga badskum från ”storstan” som de sedan fått ta med sig när de ska ha pyjamasparty hos farmor & farfar för att bada med i deras badkar, eftersom vi har varit utan. Men nu förstår ni, det är nu det händer!

Villa Gråbo blir med äventyrsbad!

Det lilla badrummet på sina 6 kvadratmeter är det enda rummet i huset som vi inte renoverat på våra snart 7 år i huset, trots att det varit det som vi verkligen velat renovera allra mest. Varför? Vi har kallat det gröna grottan (bilden längst ner i inlägget ger en förklaring). Varför det dröjt hela 7 år? För att vi inte bestämt oss för hur vi vill ha det och då istället prioriterat de rum vi istället haft en klar vision av.

Men nu har vi nästan nått vår vision även i det lilla badrummet!

Det bästa är att det allra mesta till renoveringen har vi fyndad hemma i vår ”loppis” i kattvindarna.

Såhär ser renoveringen av ”äventyrsbadet” ut just nu! Golvet målat, nästan alla väggar klädda med pärslpont, nygamla toaletten (fick den från vänner som slängde ut den när de renoverade sin källare), den gamla spegeln som stått i vinden och väntat på rätta platsen att pryda och lampan upphängd.

Nu ska några skivor upp även på väggen mittemot, hörnlister ska på plats, lampsladdar ska hängas upp och piffet ska dit osv.

Det är alltså på andra sidan (väggen där jag står och tar kortet från) som badkaret ska på plats.

Den gröna grottan, här har ni svaret till smeknamnet. Svaret till varför dörren in hit nästan alltid stått stängd i 7 år. På denna bild har vi ändå målat taket redan, innan var det furu. Begreppet ljus var sällsynt då.

Jag känner en lättnad att kunna kalla det före-bild.

Man glömmer snabbt hur allt såg ut innan. Därför är det extra roligt att bevara dessa före-bilder. Detta var en snabb update på renoveringen. Jag lovar att visa mer så snart mera har hänt därinne!

Snygg hall med lifehacks

Det finns många gånger man kan tumma på funktionaliteten lite grann, att istället väga över klass, stil och design. Det är faktiskt viktigt att leva i ett fint hem, jag vågar påstå att man är gladare och lite lyckligare då. Men när det kommer till hallen så är det nästan, nästan så att funktionen är viktigare än själva utseendet. Förvaring är A & O, det bör tåla snöslask, är bra om det finns utrymme för ungar som vevar med ärmar här och var vid overallpåklädning och en även liten plats för de äldres små rumpor att vila på, när skor ska av och på….

Men det allra bästa är – att lösa det, så det går att kombinera funktion med fullkomligt supersnyggt!

Vår hall har genomgått många makeovers sen vi flyttade in för snart 7 år sedan. Vi har haft olika behov, till en början bara ett gäng jackor och varsitt vantpar (ungefär…) när jag & Jack flyttade in själva. Sen när barn 1 tillkom blev det en hel del småvantar och mössor som skulle trängas med vårt vantpar, sen flera overaller och regnställ behövdes, ett fodrat skulle ju också vara bra att ha, eller helst två för ombyte när det andra var blött… Barn nummer två kom med desto fler ombyten, så ja, behovet har liksom sett annorlunda år efter år och hallen har i sakta takt utvecklats tillsammans med oss och våra behov.

Jag är så nöjd med vår hemmabyggda hatthylla. Den rymmer så mycket jackor & overaller så ni anar inte! Inte nog med att varje krok har tre egna ledade krokar som man kan vrida åt olika håll för att få mer plats (det vill säga tränga på ytterligare fler jackor). När det är 3 skoteroveraller, 4 regnställ, 3 dunjackor och femtioelva ”sliotsläng-jackor” som trängs på krokarna, ja då kan man hitta en egen krok på konsolen!

Det är när det börjar bli ont om plats även på konsolerna som man brukar bli påmind om att rensa bort vårjackorna i botten av högen med vinterkläder…

En lämplig skohylla var en ständig jakt ett tag, antingen var de alldeles för fjuttiga för både storstövlar, tennisskor & sandaler eller så var de… riktigt fula. Att vi har en liten yta att anpassa oss till, både till tvättstugedörren bredvid och parytterdörrarna på andra sidan gjorde inte jakten lättare. Tillslut kom Jack på den briljanta idén att det borde vara bättre att bygga våran egna, för att få just det vi eftersökte.

En skolåda som tillåter hur mycket huller-om-buller-kaos inuti var precis det vi såg framför oss!

Ett enkelt lock att lyfta av och på, samt alldeles utmärkt att sitta på om man behöver när man ska ta av och på skorna.

Lådan klädd i pärlspont och inmålad i samma färg som pärlspontspanelen bakom och så kom mina handtag som jag köpte flera år tidigare äntligen till användning, robusta och snygga! Det bästa är att den rymmer masssssooooor av skor! Och för de allra slaskigaste stövlarna har vi placerat en dörrmatta (i jute) precis innanför dörren av tvättstugan, som ligger vägg i vägg med skolådan!

Golvet är fortfarande en katastrof i hallen, den åsikten har dock hållt i sig sen vi flyttade in för 7 år sedan, ändå har vi inte gjort något åt det, MEN! det ska vi nu, väldigt snart! Ett såpskurat trägolv ska in i nästan hela nedervåningen, inklusive hallen. Tanken är att en stor jutematta även ska in i själva ”halldelen” för att ge golvet ett visst skydd mot de allra blötaste och slaskigaste (och även de fulla med hönsbajs…) skorna. Snyggt, och funktionellt, ni vet!

Nostalgi & en känsla av trygghet

Tack januari 2021 för att du behandlade oss väl och strösslade soliga, krispiga och snöiga dagar över oss. Det var precis den starten vi behövde på det nya året. Januari har gått ovanligt fort och inte kan jag väl vara helt ensam om att redan få lite feeling av ”för-vår”?

Nog för att -14 grader (som termometern visa i skrivande stund) och 40 cm snö inte direkt skvallrar om vår, men ni vet, ljuset, senare och senare solnedgångar, tulpanernas stora glanstid, galloperande dagar och raska steg mot februari, det låter väl däremot som en försmak av vart vi är påväg och vad vi har precis runt hörnet.

Det blir så konkret när man har en månadskalender eller liknande, att tiden går väldigt fort.

Men visst bytte jag väl månadsbilden alldeles nyss?!…

Jag har i många år haft Elsa Beskows månadsbilder hängandes på tjurkroken i porslin, i köket. Åh så jag älskar de. För mig är Elsa Beskow barndomsminnen. Tomtebobarnen, solägget och den älskade lilla hattstugan!

Milton har stenkoll och påminner mig gärna om jag är en dag sen med kalenderbyte och är gärna med och bläddrar bland bilderna för att hjälpa mig leta rätt på den aktuella månaden att pryda ramen med!

Jag tycker så mycket om sådana här småsaker som en dag kanske blir mina egna barns tillbakablickar och minnen. Något som väcker trygghetskänsla i dem.

Små saker som blir liksom som en liten trygghet inne i själen, att man som blir vuxen blir alldeles varm i magen av att titta på. En gammal barnbok, en speciell godis mat åt som liten, att ha med apelsin med på skidfärden, en leksak, en plats man brukade leka på eller något helt annat, som framkallar den där trygga känslan av nostalgi.

Här finns Elsa Beskows fantastiska böcker att köpa, från Bokus (klickbara Affiliate-länkar). En stor dos nostalgi mellan två pärmar ♡

Solägget / Tomtebobarnen / Hattstugan

Det stora badrumsinlägget!

Så fort jag visar vårt badrum på instagram så skjuter räckvidden till skyarna. Det är så roligt att många, likt oss, verkar älska vårt badrum. Nu var det länge sen badrummet syntes till här inne i bloggen så nu tänkte jag bjuda på det stora badrumsinlägget!

Vi renoverade vårt badrum våren 2017 när vi upptäckte en vattenskada. Jack & min pappa gjorde det allra mesta av slitet tillsammans, jag stod mest för planering, inköp, ”lullull” och detaljer. Vi gifte oss i juni samma år, så ca 2-3 månader innan stora dagen hade vi ett stort hål rakt ner till vår torpargrund (se bild längre ner i inlägget). Medans jag gick och funderade på vilken av buskarna på gården som skulle kunna agera lämpligaste variant av utedass till gästerna (eftersom vi hade bröllop hemma på gården) så var Jack helt lugn…

Äh, det är lugnt, vi har ju hela 2,5 månader på oss!

Vi hade först tänk ha rutigt golv, vi hade lastat en hel vagn full med kakel & klinkers i vitt och grått och lagt en hel del tid på att räknat ut hur många vi behövde av vardera färg, hur de skulle ligga, planera kanten runt osv. Jack stod och diskuterade fog med en kakelgubbe i timtal. Då tog jag några extra varv i butiken och sneglade på klinkersen som liknade trägolv gång på gång, vi hade kikat lite på den tidigare. Tusan också, jag kunde inte släppa det, nog skulle vi väl ha det där ”trägolvet” istället? Ni vet hur det är när man väl fastnat för något.

Så när Jack och kakelgubben äntligen kommit fram till rätt fog att använda till det rutiga golvet…

Älskliiiiing, vill du hjälpa mig bära lite klinkers igen? Kan vara så att jag har ändrat mig lite…

Med de allra mest tindrande rådjursögon jag hade.

Sicken tur att min man vid detta laget vet att mina idéer oftast blir bra, för vi lastade om klinkersen, blev lite muskler och ett fantastiskt trägolv i klinker rikare. Och vi är lika nöjda med det än idag, 4 år senare.

Det finns många fina detaljer i badrummet som vi verkligen tänk lite extra på, ägnat mycket eftertanke åt. Den lilla brickan i marmor är faktiskt ursprungligen från en kassaapparat (läs om den här) vi fick från en bekant, som de förr använde i en tygbutik här i våran stad. Älskar sånt, ju mer historia desto bättre och mer personligt. Nu får den agera bricka till tvålen och burken med tops i badrummet.

Vi fyndade en passande skänk som vi kunde såga hål i för att sänka ner handfatet i. Den lilla lådan under handfatet har Jack och pappa byggt om, så vi kunde få plats med tandkräm och tandborstar, perfekt storlek.

Alla handtagen var spraymålade i silverfärg när vi köpte skänken. Jag skrapade lite försiktigt på de och tyckte mig ana lite mässingfärg. Jag chansade och köpte färgborttagningsmedel som jag dränkte ner handtagen med i en hink och lät ligga över natten.

Behöver jag beskriva hur lycklig jag blev när jag på morgonen kikade ner i hinken och såg de blänkande mässinghandtagen, med alla detaljer i behåll?

Dessa lampor! De låg i varukorgen i flera veckor innan jag väl klickade mig vidare till kassan och tryckte på ”köp”. Egentligen väldigt över budget mot vad jag brukar handla lampor för, men så fick vi där och då möjlighet att köpa just de till badrummet, och de gör verkligen mycket för hela rummet tycker jag.

Det må finnas många handdukshängare ute på marknaden men då letade vi febrilt efter en dubbelvariant, i färgen mässing. Det var ingen lätt match. Men skam den som ger sig.

Det är väl klart att det ska vara en kristallkrona!

Ett litet kollage av bilder från processen, dessa är tagna april-maj 2017. Inköp av detaljer, testmöblering med nyinköpt skänk, kakel och klinker på plats, Jack in action och det beryktade hålet i golvet.

Detaljer, ni vet. Lite gör så mycket. Takrosen är en detalj som tillkom något år efter renoveringen och visst är det väl trevligt att ha något extra fint att titta på när man är på toan och ”gör sitt”.

Och just ja, självklart hade Jack rätt. Vi hann faktiskt få färdigt badrummet i tid till vårt bröllop, så gästerna slapp buskarna.

Dagen innan bröllopet ordnade vi med bordsdekorationer, dukning och målade fönster och dörrkarmar inne i badrummet. Allra sista minuten kanske, men det blev färdigt till dagen D!