Okategoriserade · Pyssel · Tankar

Att sätta det på papper

Året 2020 var året då jag tappade fotfästet lite. Eller ganska mycket egentligen. Jag tyckte att jag skulle hinna med allt och lite till. Att bygga upp ett eget företag, producera content och produkter, hitta på nyheter, plugga heltid, ställa upp med mentorskap och pendla, samt hinna med hemmet och vardagen med min familj. Det var verklighet under en period av 2020. Jag trivdes med det, allt var himla roligt, jag kunde liksom inte välja bort något.

Men så upptäckte jag tillslut hur jag försökte effektivisera varje liten liten ledig sekund jag hade. När jag satt på toa så hann jag samtidigt svara på några mail, när jag skulle titta på det där programmet jag ville se så kunde jag ju även passa på att göra den uppgiften eller skissen jag behövde få gjort. Hela tiden leta efter luckor att klämma in så mycket som möjligt på, aldrig vara 100% någonstans, bara multitaska…

Jag började leva precis tvärt emot vad jag själv vill leva efter. Jag glömde bort under vägens gång, att vardagen är det finaste vi har.

Att ta en promenad eller sätta en pensel i handen för att skapa något bara för ro skull fanns inte på kartan, eller rättare sagt, det fanns inte tid för det i ”schemat”. Så jag tänkte om. Klyschan livet är här och nu, är ändå bra klokt. Barnen är små nu. Vardagen är det viktigaste vi har, här och nu.

Jag tog beslutet att sluta plugga trots att det var otroligt kul, men just nu passade det inte i livet helt enkelt. Mentorskapet och pendlandet blev också ett minne blott. Fokuset riktades nu istället fullhjärtat på företaget, familjen och mig själv.

Plötsligt fanns tiden för spontanpyssel med barnen igen, kvällspromenader med hela familjen och tid för att ibland kunna göra även; absolut ingenting. Bara att sitta med en kaffekopp i handen och titta ut genom fönstret.

Och tid för kreativitet. För oj vad den behöver tid, tid för just ingenting, för att blomma som bäst. Jag märker att jag får betydligt fler idéer och kreativiteten får ta större plats när jag får pauser i vardagen. Gladare, lugnare och mer kreativ. Jag har t.om. tagit upp akvarellen. Igår kväll plockade jag fram penslar, färg och ett tomt block. Inga planer eller krav, bara låta det komma. Jag scannade in lite av kluddet tidigare idag, så nu finns det lite ny, handmålad dekoration utplacerade på bloggen lite här och var (pssst! kika längst upp under fliken ”kontakta mig” eller scrolla allra längst ner på sidan för att ta del av slutresultatet).

2021 får bli det år då vi stressar ner och njuter lite extra

Tankar

Vallmodröm och lagomt mallig


Nämen jag drömmer om växthus, blombäddar och långa stråk av vallmo-odling. Har väl jag kommit att bli en grönfingrad Mandelmanns fan? 
Jack kom hem med ett fång blommor igår, från vår lokala blomsterhandel. Så fin, både buketten och min man. Visste ni att jag hade tanke på att utbilda mig till florist på gymnasiet? Man undrar ju hur livet hade sett ut då. Men jag ändrade mig i sista
sekund och valde att läsa till fotograf istället, vilket var otroligt roligt och något jag verkligen fått användning för. 
 
Vad hetter de små rosa volangdrömmarna? Så söta!
På gymnasiet var det mest suget efter kreativiteten som lockade till floristyrket, att få dyka ner i ett hav av härliga kulörer att binda buketter av. Nu på senare tid har själva intresset för blommor i alla olika former och själva odlingen
”blommat upp” (hehe). 
Det är ju häftigt det där. När man en kall februaridag stått och skakat ur fröpåsen på frön, petat ner i jorden och rått om de, tills nu (eller snart) 4 månader senare, när man barfota ute i trädgården kan gå och kan börja plocka
buketter, jordgubbar, gurkor…. av dessa små små frön. Man blir så himla mallig, samtidigt så fascinerad av moder jord. 
Så ett växthus, lite fler rabatter, määääängder av vallmo och rosor samt en fräsig fågelskrämma vore ju himla roligt att pryda vår sommaträdgård med. 
Vad dekorerar ni trädgården med? 
Tankar

Misstänkt grannfejd om sipporna?

 
Att man kan bli så löjligt lycklig över allra första trädgårdsbuketten… trots att halva är plockad från granngårn, haha. Tur att grannarna är mina föräldrar så det inte blir någon slags grannfejd om buketterna. 100% tillåtet tillträde på blomängen.
Lovar. 
 
 
 Våren är mer välkommen än någonsin nu, på många sätt. Inte minst med tanke på coronakrisen. Mitt i allt elände kan vi iallafall få glädjas av lite trädgårdsbuketter, plusgrader och ljus. 
Är så tacksam att bo som jag gör just nu, att kunna rota runt på gården utan smittrisk, ha skogen som granne och ha ett jobb hemma.
Vi glädjs åt att grenar börjar knoppas, gräs börjar bli grönt och fjärilar börjar vakna. Naturen som inte stannar upp för virus. 
Tankar

En optimists tankar på en torsdag

Foton ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8 | produkfoto/inredning och bakning går alldeles utmärkt att kombinera! 
 
Idag var jag med i ett reportage och hade även skrivit en krönika till lokaltidningen. Tyckte att Lena (reportern) hade skrivit det väldigt bra, fått med det mest intressanta och viktigaste. Kommer att skriva mer om reportaget senare idag/imorgon.  
 
”Att trivas med livet”
Som jag tyckte att artikeln berättade så gillar verkligen det jag gör i livet just nu. Jag har ett jobb där jag trivs och jobbar tillsammans med världens goaste arbetskamrater. Vid sidan av har jag mitt företag och min blogg, där får jag utlopp för min kreativitet. Jag har verkligen hittat min grej. Att få baka och inreda och sedan föreviga det hela med foton är ju min passion. Och att sedan få dela det här på bloggen med er och få respons på det jag gör är ju superkul!

”Drömmar är roligt”
Sen har vi ju det här med drömmar, som är så roligt. Just nu drömmer jag mig till framtiden, (missförstå mig rätt, jag vill leva i nuet och längta och planera till framtiden) det som kretsar mest i mitt huvud nu är ju huset som vi ska flytta till i vår  . Halva nöjet är längtan och planeringen. 
 
 
”Egen bok och produktfotograferingar”
Sen drömmer jag om att någon dag få skapa min egna bok om inredning, bakning, pyssel och tips, en feel-good-bok
med massor av bilder! Och att få arrangera fotograferingar skulle också vara rena drömmen. Att få fixa iordning olika teman på fotograferingar eller kanske fota något visst märke, som t.ex. Greengate picnicken som jag fotade i somras, så roligt 
 
Ibland måste man nog stanna tiden en sekund för att förstå hur bra man faktiskt har det, mitt i det som vi kallar vardagen. Och drömmar behöver vi för att komma någon vart, speciellt de dagar som livet faktiskt inte känns så underbart.


Har ni något ni drömmer om eller längtar till?