Extra skrytiga morötter

Sommaren 2021 har passerat. Så fin den var och så fort den gick. Under den gångna veckan åkte de gamla ullsockorna på i stövlarna när jag skulle ge mig ut i trädgårdslandet. Förmiddagstempen är inte allt för skrytsam längre. Tur att solen iallafall ger oss en mjuk övergång från sommar till höst.

Nu passar vi på, innan frosten kidnappar allt.

Det är ju den där tiden nu, där varje natt är lite av en chansning. Lever blommorna när jag tittar ut imorgon? Frosten är bara kring hörnet. Därför är skördetiden verkligen ett faktum.

Vi gick från helt orutinerade, total-misslyckade morotsodlare förra året. Både utan växthus (det stod klart förra sensommaren så vi han aldrig odla i det) och endast med en liten pluttig pallkrage, fylld av meterhögt ogräs som totaltmosat varenda morotshopp. Från det – till detta årets odlarsuccé!

I år var vi både med från start, med fröodlingar som tidigt kunde ställas ut i växthuset, samt vårt trädgårdsland som vi grävde fram tidigt i våras och satte både morötter, potatis, majs och annat gott i.

Så lite skrytsamt var jag tvungen att föreviga morotsknippet!

Och än har vi inte skördat allt. Några morötter fick sitta kvar lite lite till, för att växa sig ännu större och så småningom göra sig ännu smarrigare som kokta, med lite smör och salt till. Och som vi har ätit egenodlat potatis under hela sommaren, total braksuccé!

Så vad kan vi lära oss av detta då? Att alla är nybörjare någongång, att man lär sig av sina misstag, att det tåls att prova även om man inte har någon aning om hur det kan te sig, att det mesta är bara en googling bort, att ett stort växthus och ett trädgårdsland skapar ett otroligt trädgårds/odlarintresse som man inte ens kunde ana att man hade inom sig OCH – att så morötter med såband!!!

Ja, det är den stora anledningen till årets morotsuccé – såband. Dels var det väldigt enkelt att plantera tillsammans med barnen, bara att peta ner ett lite band fyllt av frön och sen dutta över lite jord. Sen är det även betydligt enklare att skilja på ogräs och morotsblast som kikar upp ur jorden, eftersom morötterna växer på en perfekt rak rand med såband.

Till våren planeras att gräva ett ännu större trädgårdsland och kanske även bygge av jordkällare, för tänk vad roligt det vore att kunna skörda så att man kan förvara det även under vintern och njuta av egenodlat även till jul!

Vill ni hänga med i planeringen?

En hög med solande sällskap

Men jaaaaa! Inte visste väl jag att jag längtade så efter vår, tills vi väl fick en smak av våren, i februari!! Från metersnö till takdropp och fågelkvitter över en natt, så känns det nästan! Och exakt så jag önskar! Inget snöblask där emellan, bara kritvit vinter till vårsol och torra vägbanor, över en natt!

Men jag vet, det är februari och bakslaget kan komma både en och två gånger, med snö, blask och minusgrader, men låt oss glädjas över den våren vi får, om det så är en dag eller en vecka. Och i helgen, när solen värmde på kinderna, temperaturen tillät tröja (och storstövlar, ingen vill frysa om fossingar!) så var jag snabb med att påbörja de tänka projekt vi har utomhus. Fram med färgen, här ska målas ny snickarglädje!

Att måla snickarglädje är pillrigt och kladdigt, perfekt utomhusgöra! Speciellt när solen påskyndar torkprocessen.

Så snart vi sticker ut våra näsor på gården så tittar hönorna ut från hönshuset. De älskar när det är rörelse utomhus och de älskar sol. Så brist på sällskap i arbetet var det knappast, i en hög på hörnet, där solen värmde och med full kontroll på vad jag pysslade med, där höll de mig sällskap till sista penseldraget.

Det är något (antagligen några) lager kvar att måla på snickarglädjen, men jag var nyfiken på hur det skulle bli att se ut och höll upp de på plats och jag tror det blir kanon!

Välkommen, Bergs Potter!

Nämen se där, nu är jag 28! och har t.o.m hunnit bli 28 år + 2 dagar! Jag trivs med mina 28 jordsnurr och är glad att jag får fira ytterligare en födelsedag med alla mina nära och kära i behåll!

Jag startade den soliga födelsedagen med skönsång från två trollungar och en sömnig man, som klivit upp i ottan för att ordnat så fint med ballonger, paket och kalasbricka ….och skattjakt!

Oavsett om jag fyller 8, 28 eller 80….Födelsedagar är lika med kalas!

Fynden jag gjorde på skattjakten tänkte jag visa i ett eget inlägg någon dag!

Här står jag och min lilla, älskade, långhåriga, hårborstvägrande-busunge och beundrar en av mina nya Bergs potter krukor! Tänk när den är fullproppad med storblommande Mårbacka! Än så länge är pelargonen i väcka-till-liv-tillstånd efter vinterdvalan.

Kalas i dagarna två med alla nära och kära. Idag hade vi utomhuskalas med korvgrillning på gården. Coronavänligt och urmysigt!

Alltid med mig

 
 
 Jag har så länge velat göra en tatuering som symboliserar mina barn. Men, om jag skulle klämma in ett mellannamn mellan mina två Anneli & Linnéa så vore det ”fröken beslutsångest”…

 
 
 
 
Men nu äntligen sitter dom där på min arm. Denna tatuering var jag påväg att göra redan strax efter att Minelle kommit till världen men avråddes då eftersom jag ammade. Så nu, snart 2 år senare tänkte jag att eftersom jag fortfarande håller kvar vid just denna idé så vill jag ha den nu, omedelbums!
 
 
 
 
 Den blev så fin. Mina två Rosö-ingar som ett armband, alltid med mig. På själken av en ros, såklart.
 
 
 
 
När det kom till typsnitt så blev det dock för mycket, puuuh en sån djungel för fröken beslutsångest! Så jag googlade fram kursiva typsnitt så fick Milton peka på den han gillade mest. Väldigt god smak min fyraåring. Nu är den snart läkt och jag är så nöjd 

A moment left for evil plans

~inlägget innehåller en reklamlänk~
(null)
 
Mitt i småbarnsåren så får man ibland den där kvarten, halvtimmen eller i dagens fall, den heeeela timmen, bara för sig själv. Pappa på jobb, den ena busungen på badäventyr med kusinerna och den andra sussande i vagnen. 
 
(null)
 
I vanliga fall springer man till diskhögen, tvätthögen eller leksaksberget mitt på golvet och umgås med det ett tag men idag tog jag tillfälle för något helt annat, en tidning och några böcker.  
 
(null)
 
Jag kokade även ihop en massa idéer som behövde antecknas med basta. Så är det med en kreativ hjärna ständigt på högvarv, dyker en vettig idé upp så lär den skrivas ner. 
 
(null)
 
Verandan är guld en varm julidag som denna. Vi har funderat många gånger på att glasa in den men så kommer dessa dagar, då man njuter av de ljumma vindarna som svalkar så skönt i skuggan. 
 
(null)
 
Sen vaknade skruttan och konstigt nog hinner man ju längta efter de där små högljudda krabaterna på den där knappa timmen. Så bläddrandet i böckerna fortsatte, fast med sällskap nu istället. Här bläddrar vi i den väldigt inpirerande inredningsboken
av Leila Lindholm, den hittar ni här, om ni också vill inspireras. 
 
(null)
 
…Det vore visserligen spröjsade öppningsbara fönster, så de ljumma vindarna fortfarande vore välkomna. Underbart, visst? Någongång så.

Småprinsar i trädgården

(null)

Denna ljuva, gammelrosa ros har min farmor pysslat om många år innan vi tog över huset och gården. Häromdagen grävde jag och barnen en ny rabatt kring den, bäddade in den med lite ny gjord och gjorde plats för lite kompisar…
(null)

…Dessa små prinsar! Visst ser det ut som små prinskronor? Det är frökapslar från en vallmo, som jag fått från mamma. Så häftigt att de blir att se ut såhär när de blommat färdigt, och i dessa småprinsar gömmer sig määängder av små frön som är redo att
sås och bli nya fina vallmos. 
(null)

Jag skakade runt prinsarna i byttan och silade ut fröna i en kopp. 
(null)

Ner med fröna i backen… och sen vattna! Vattna vattna vattna! 

(null)

Clarabella smög förbi och kollade läget. Något ätbart? Nä, då går hon vidare…
(null)

Rosen har precis fått sin första lilla blomma, men flera knoppar väntar. Jag hoppas sommarvärmen kommer tillbaka så jag kan bjuda på lite Vallmo och gammelrosa-ros-bilder snart, tror det kommer bli en match made in heaven! 

Skrytblomman och 8 nya kompisar

 
Har ni sett min nya headerbild på bloggen, och min skrytiga pelargon som jag posar lite kaxig med (jag vet att du läser detta älskling, ska inte ta på mig all cred för dina gröna fingrar och kärlek till pelargonerna, vet att du också ligger bakom många kannor vatten och mycket kärlek 😉 . På morsdag igår fick jag bland annat 8st nya pelargoner. Herregud, det är nu jag blivit den där mormorn som plockar torra blomblad på fritiden och bygger hyllor i källaren för att kunna vinterförvara alla blommor. 
 
Men så är det på landet. Ett lanthem ska ha många pellisar. 
 
Hursom, jag älskar den ny bilden. Den utstrålar mitt hem, min borg. 
 
(null)

 
En kort vecka väntar oss, med fredag redan på onsdag, underbart! Och lever man som oss, med ena benet in i skolvärlden så är det nu nedräkningen börjar, på riktigt!  Snart går familjen Rosö på sommarlov tillsammans, tjohooo!
 
 
 
 

I fablernas värld…

(null)      
Vet ni vad? När jag var liten så skämdes jag för att jag var kreativ. Jag önskade mig en symaskin i smyg (en önskelista som bara släkten fick se) och jublade inombords när det skulle pysslas allahjärtansdag-kort och påsk-kycklingar i skolan. Men
i största möjliga tystnaden, för de var ju töntigt, trodde jag. 
Nu är det den allra största och stoltaste delen av mig. När jag ska presentera mig själv för andra för första gången så väljer jag alltid ordet kreativ, för nu på ”äldre dagar” har jag förstått att det är en livstil. 
(null)

Jag gör något kreativt varje dag. Allt ifrån att fota, skapa en rabatt i trädgården till att sy något eller göra en moodboard inför kommande projekt. Stort och smått. 
Jag har bloggat sen jag gick 8:e klass, alltså sen…. 2008 (!) och det har varit min kreativa frizon och morot för att ha en ”anledning” till att skapa något, dokumentera det i bild och text, och sedan ”förvara” det som minne på bloggen. Sen är
det såklart fantastiskt roligt att få respons och inspirera andra på detta sätt! 
(null)

När jag läste ”Slöjd – textil” på universitetet förra året så sydde jag och broderade denna tygkasse med inspiration från sagofigurerna Mrs Mighetto. Väldigt tidskrävande men  himla
rolig att göra! Broderi är ett detaljerande och lugnande pillgöra som jag älskar! 
Jag har haft sån stor nytta och glädje av mitt kreativa intresse, så jag önskar jag kunde spola tillbaka tiden och hälsa blyga Malin, 10år att leva ut sina kreativa, tokiga idéer. Att riktigt njuta av de där 60min bildlektionerna och 90min slöjdlektionerna
i veckan, visa vad du kan! 
För att 15 år senare, ha möjligheten att jobba med kreativitet och tjäna pengar på att inspirera andra är en daglig dröm jag lever! 
Ha nu en mysig fredag och start på helgen! 

För syns skull

(null)

Igår fick jag domen, det är dags för glajjor för denna tanten! Något jag anat ett tag eftersom huvudvärken krypit sig på så fort ögonen fått fokuserat lite extra. Då var det ju bara en liten sak kvar att göra, bestämma sig för bågar. Min
beslutsångest har nått en helt ny nivå kan jag ju konstatera. 
(null)

Jag har iallafall gått ner från 7 potensiella bågar till 2 som jag lånat hem under helgen, men här tar det tvärstopp. Jag älskar färgen på de högra som jag bär på bilden hör ovan, de är ljusa och bågarna är i roséguld, snyggt med
rosé!. Men jag gillar formen på de vänstra bättre, de sitter liksom snyggare. Åh. 
(null)
Kan man snickra ihop ett par egna av dessa två? DIY brukar ju vara min grej!