Inga mera middagar på kontoret!

Hur det såg ut hos oss i mitten på maj, en hel undervåning med golvläggning!

Det känns som en evighet sen jag tittade in här. Kanske med anledning av att våra dagar pågått fram till ca 02:00 varje kväll och att detta tagit upp hela vår lediga tid, men värt varje minut, för kolla golvet!!!

Det blev en liten segerdans i köket efter allt slit! För vi har slitit hårt! Kånkat möbler, krypit på alla fyra, sågat, skruvat och skurat. När vi från allra första början egentligen skulle anlitat en hantverkare, med tanke på tidsbrist, Jacks skada och långa rehab under våren. Men vi gjorde det, vi kom i mål. Med sån himla skön känsla, att det nu ligger där och att VI lagt in det där, tillsammans. Vi är ett dreamteam jag och min man!

En tid att minnas tillbaka till i framtiden – ni vet då vi åt frukost på kontoret, hade kylskåpet mitt i vardagsrummet och gick och lade oss alldeles för sent.

Och jag är så löjligt mallig över kunna ha ett runt pelarbord i hallen, prydd med en syrenbukett. Tänk att jag fyndade det fina bordet för ynka 75 kronor på loppis, som gjort för att stå i vår hall.

Jag är så glad att jag vågade lita på magkänslan, att en grönblommig tapet skulle matcha oerhört bra ihop med ett ljust trägolv. Jag som tidigare fegat ur både på färg och för mycket mönster. Nu är hallen så mycket oss det bara kan bli!

Nostalgi & en känsla av trygghet

Tack januari 2021 för att du behandlade oss väl och strösslade soliga, krispiga och snöiga dagar över oss. Det var precis den starten vi behövde på det nya året. Januari har gått ovanligt fort och inte kan jag väl vara helt ensam om att redan få lite feeling av ”för-vår”?

Nog för att -14 grader (som termometern visa i skrivande stund) och 40 cm snö inte direkt skvallrar om vår, men ni vet, ljuset, senare och senare solnedgångar, tulpanernas stora glanstid, galloperande dagar och raska steg mot februari, det låter väl däremot som en försmak av vart vi är påväg och vad vi har precis runt hörnet.

Det blir så konkret när man har en månadskalender eller liknande, att tiden går väldigt fort.

Men visst bytte jag väl månadsbilden alldeles nyss?!…

Jag har i många år haft Elsa Beskows månadsbilder hängandes på tjurkroken i porslin, i köket. Åh så jag älskar de. För mig är Elsa Beskow barndomsminnen. Tomtebobarnen, solägget och den älskade lilla hattstugan!

Milton har stenkoll och påminner mig gärna om jag är en dag sen med kalenderbyte och är gärna med och bläddrar bland bilderna för att hjälpa mig leta rätt på den aktuella månaden att pryda ramen med!

Jag tycker så mycket om sådana här småsaker som en dag kanske blir mina egna barns tillbakablickar och minnen. Något som väcker trygghetskänsla i dem.

Små saker som blir liksom som en liten trygghet inne i själen, att man som blir vuxen blir alldeles varm i magen av att titta på. En gammal barnbok, en speciell godis mat åt som liten, att ha med apelsin med på skidfärden, en leksak, en plats man brukade leka på eller något helt annat, som framkallar den där trygga känslan av nostalgi.

Här finns Elsa Beskows fantastiska böcker att köpa, från Bokus (klickbara Affiliate-länkar). En stor dos nostalgi mellan två pärmar ♡

Solägget / Tomtebobarnen / Hattstugan

Låt oss vipsa ihop något smarrigt med gårdsingredienser…

Strax innan frukost plockade jag med ett gäng ägg från hönsgården när jag släppte ut gänget. Milton önskade pannkakslunch lite senare under dagen.

Jag vill ju så gärna se hur de blir till

Han och pappa Jack brukar ofta agera första våffelmakare i köket, så det har han stenkoll på, men det där med pannkakor, det verkade ju vara något helt annat tyckte Milton. Stämmer det att man slänger upp de i luften? Det gör ju Pippi så fort hon lagar pannkakstårta…

Då känns det bra lyxigt, att ha 5 värpande damer runt husknuten, när barnen vill hjälpa till i köket och behöver ingredienser. Mer närproducerat än så blir det inte. Ett ägg var till och med varmt fortfarande när jag plockade upp det imorse. Bra häftigt ändå. Milton var desto mer impad av pappas pannkakstalang i köket. Jag med om jag ska vara ärlig, det där med matlagning är inte min mest skrytiga sida om jag säger så, även om det kan handla om några enkla pannkakor…

Plättlätt tyckte Milton! Ingredienserna hämtar vi från hönsgården, vansinnigt roligt att ”vipsa” (hur sött? mycket gulligare uttryck än det vanliga vispa ju) med ”vipsmaskinen” (KitchenAiden) och hur enkelt som helst att steka pannkakor alá Pippi.

Mamma, nu kan vi äta pannkakor även imorgon och dagen efter imorgon och dagen efter imorgonimorgon!

Morgonstund har guld i mun…

Inlägget innehåller en affiliatelänk till kaffemaskinen, den finner du längst ner i inlägget!

Vinka iväg mannen & barnen till jobb & förskola, sen slå på en kopp kaffe, nyhetsmorgon mumlar i bakgrunden och samtidigt beta av lite jobb på datorn. Så ser min morgonrutin ut på vardagarna. Det är perfekt start på dagen om ni frågar mig.

Och ännu mysigare mornar blir det nu efter ledigheten, när jag fick världens finaste julklapp av svärföräldrarna. En espressomaskin!

För det första, hur snygg detalj i köket?! Och det andra, så gott kaffe snabbt och enkelt!

Med mjölkskummare. Kaffetantens (jag!) bästa vän. En caffe latte gjord på en grisblink. Känns liksom lite som cafélyx varje dag.

Kökets maskinsamling, skönheterna i gräddvitt.

Önskar du en likadan så finns den att köpa här, hos Bagaren & kocken!

Kökets svarta hjärta

 
 
Visst får man stolt titulera sig som ung tant när man blir sådär pirrigt glad över en ny spis? Men det är ju inte vilken vanlig tråkig vitvara som helst, nänä, det är nämligen drömspisen som jag sucktat över i åratal. En oförsämt snygg sådan. 
 
 
 
 
 Jag älskar detaljerna. Dessa antikklädda vreden och den kurviga ugnsluckan. inbyggd liten klocka/timer. Och svart. Och vet ni vad? Den är fullt fungerande också, blixtsnabb matlagning och baklagning! Bara som att snacka om vardagslyx att kunna avända 4 fullt fungerande plattor, efter en tid (läs alldleles för lång tid) med endast 2,5 fungerande…. Ja, tillslut blir man hemmablind. 
 
 
 
 
Premiärmiddagen blev fläskfilé och pommesfrites. Vår förra ugn tog extremt lång tid för att värmas upp, men denna gång, då fick vi t.om äta lite svartbrända pommes. Gammal vana att inte ens behöva ställa timer för att tillagningsprocessen tar tid. Lång tid. Men varmluftsugn, LYX! 
 
 
 
 
 
Och idag provade Jack & barnen att baka i den, en glutenfri sockerkaka! Fika på nolltid, man måste ju bara älska den investeringen i livet! 
 
 
 

Jag ska bara pilla lite…

 
I maj är det 6 år sen vi flyttade in i vårt älskade hus. Vi har nog varit och petat in en list, tapetserat en vägg eller målat ett hörn i varje liten vrå i vår Villa Gråbo, endel rum är t.om inne på sin tredje renovering, inte alls rastlösa människor, hehe. Köket var ju ett av de rum som vi renoverade först av alla och är fortfarande så nöjda med det. Förutom den där lilla lilla detaljen som bara skulle vara ”sålänge” ett litet tag ni vet.. Jag avskyr ordet, ryser i hela ryggrade. Sålänge. Det där sålänge blev nästan 5 år….
 
 
…Tills jag en helt vanlig onsdag förmiddag, sisådär vid 10:30-tiden står och sköljer en gryta och tänker ”undrar om de där kakelplattorna sitter fast hårt, eller om de faktiskt bara ramlar i näven när man börjar bryta i de?”
 
 
10 minuter senare ligger halva kakelväggen på diskbänken. De första 5 plattorna ramlade i näven på mig, men de anra bröt jag lös med en skruvmejsel. Skickade ett mms till Jack ”Ojdå, skulle bara pilla lite…” haha. Han blir inte längre förvånad över nått. Kanske borde jobba lite på impulskontrellen. Eller nä, samlade ju för tusan mod i nästan 5 år för att börja bryta i första plattan. 
 
 
Så nu, 5år senare har ”såläge-kaklet” bytts ut till pärlspont och JA! Så himla mycket bättre och så snabbt fixat (tack till min älskade man för både tålamod och dina snickerikunskaper! PUSS♡) att man än en gång kan konstatera att det där ordet som man slänger sig med (sålänge) är bara att skrota. 
 
 
Vi var inne på att byta ut vår diskoho i aluminium mot en nedsänkt porslinsho, men denna känns mer praktisk. Det är gansla ofta jag slänger mig med jordiga krukor, kladdiga haklappar eller nymålade grejer att det faktiskt bara kändes dumt att byta ut den. 
 
 Min älskade brödrost från Dualit, hitta den här (adlink)
 
Det blev så mycket ljusare och kändes så mycket luftigare. Så nöjd med vårt ljusa lantkök!
 
 
 Här är en slutligen en förebild, eller mera en ”under-bild” den som jag mms:ade till Jack. Nu är det ett minne blott!
 
 

Fint för stjärten…. och ögat!

(null)

Vad har hänt? Jag bara badar i gröna toner! Från att ha tyckt att grönt är en moss-tråkig färg till att vilja ha gröna sköna detaljer överallt! Vad det än är för grön epedimi jag råkat ut för så gillar jag den! 

(null)

Den gröna-sköna blomblandningen vilar så fint på vårt nya köksbord som vi blocket-fyndade i helgen. Är helt såld på den vitlaserade bordsskivan, fast jag faktiskt inte inte ens lade märke till bordet först för att det såldes i grupp med
stolar som jag sucktat länge efter. Stolarna var mitt fokus! 

(null)

Bordet som vi haft tidigare i köket tillhör egentligen altanen, men vi ”vinterförvarade” det i köket sålänge, tills vi hittade ett passande dit, alltså nu! Så nu kan även våren få komma få vi får hänga lite på altanen igen! 
(null)
Miltons stol (som är lite högre och mindre är vanliga ”vuxenstolar”) har vi målat om i samma kalkgröna färg som hyllor och spaljén i köket, även vitrinskåpet i samma kulör! Älskar älskar den färgen (ja, även den i grönaktig ton, epidemin you know!). 
(null)
En fin detalj på en av de gamla stolarna (de skiljer sig lite med små detaljer, charmen med äldre möbler, varje är unik) en mässing nubb i form av en blomma, den som får sitta på den stolen får sitta på ”tronen” förstår ni, det har Milton förklarat. 
(null)

Känns som det kan vara ett potentiellt ”fota-detaljer-med-fin-bakgrund” det nya bordet.
(null)

Det känns som inget foto i världen ger de rättvisa, det blev så bra i köket. Ljust, fräsht och luftigt med en gnutta (ganska stor gnutta) lantligt såklart! Gammalt är äldst, och gamla möbler är till 99% av gångerna alltid finast! 

En titt in i lantköket

Ungefär 4,5år senare så är jag fortfarande väldigt nöjd med vår köksrenovering, det är de små detaljerna som vi tänkte ändra då men som fick vänta lite som fortfarande ligger med i renoveringsplanerna, som kakelraden ovanför diskbänken och att byta
till en nedsänkt disko (andra sidan av köket, ej med på bild) men det kommer så småningom då det absolut inte är någon panik. 
Här har jag förevigat de allra finaste favvo-detaljerna i köket som dyker upp då och då i bloggen: det gamla karamellstället, de hemsydda draperierna (har ett som döljer mikron också) gjorda av gamla spetsprydda lakan, min älskade Dualit-brödrost och
en glimt av skomakarlamporna. 
Nu till helgen ska vi hämta nya stolar och bord till matplatsen som ligger intill köket, begangnade såklart (älskat att fynda loppis-skatter!)
To be continued så att säga…

Femtio nyanser av grått…

(null)

Minns du vår spaljé som vi byggde i höstas? Vi är så nöjda och väldigt nöjda med just färgvalet. Det blev en hel del färg över så idag satte jag penseln även i vitrinskåpet
här hemma. 

(null)

Efter två spröjs målade så undrade om jag tagit mig vatten över huvudet… med den lilla penseln pillade jag dit färg på spröjsen och kaxig som jag är så tyckte jag att maskeringstejpen inte var nödvändigt… tur att spisskrapan är uppfunnen. 

(null)

Handtagen på skåpet är beslag från gamla fönster, som kom fram på ett helt annat sätt med det gråa i grunden. 

(null)

Och fägen är så behaglig till vår nya tapet i allrummet.

(null)

Hyllorna och knoppbrädan bredvid kökssoffan är också målade i den grågröna fägen, en röd tråd genom rummet. Lite mer färg i inredningen, hurra! 

Märkbart

(null)

Fann en saknad vän när jag rensade här hemma, min märkmaskin, så nu har äntligen rätt namn hamnat på postlådan (är ju bara 1,5 år sedan vi gifte oss…).  Jag ska försöka rensa i fler lådor och strukturera upp lite med märkta lådor, så Dymon
dök upp lägligt. 
När vi flyttade in i huset så fick jag en hög med gamla glasburkar av Jacks mormor. Dessa burkar märkte jag upp med min märkmaskin och fick ett snyggt skafferi! 

(null)

Funktionellt, snyggt, lättillgängligt och man ser dessutom tydligt när det börjar ta slut i burkarna och dags för påfyllning. 

(null)

 

(null)

Milton älskar gammelmormors plättar, så egentligen skulle jag märkt burken med "plätt-sylt".