(inlägget innehåller en Adlink till det lilla advetskalenderhuset som jag tipsar om länst ner i inlägget)
 
 
 
 
 Om jag kallade mig galen i jul innan jag blev mamma så är jag spritt-språngande-jul-hallabandola-galen nu när jag har två små mini-me att dela denna högtid med. Man får leva ut julmagin på ett helt annat sätt. Tomten med flygande renar är plötsligt verklighet igen. Att adressera brev med ”Nordpolen” innehållande önskelistor. Att dricka varm O´boy, mysa med tända ljus, klädd i pyjamas och med julkalendern på TV kyliga mornar. Att lyssna efter tomtesteg på taket, när han är där och rekar dagarna innan jul. Och längtan. Nedräkningen.
 
 
 
 
 
 
 Att hämta ner säcken med julpynt från kattvinden är något Milton frågat efter sen september. När farmor Carina kom med fönsterdekor (klistemärken) med snöstjärnor och tomtar i början av oktober så åkte de upp direkt, inne på hans rum. Jag har mött min överman. Folk tycker att jag är tidig som vill dra igång julmyset i mitten av november. 
 
 
 
 
 
 
Kan ni gissa om han blev glad när jag visade honom detta hus? Han har varit framme till vår lilla Nissedörr flertal gånger och viskat att han gärna önskar att Nisse lägger brev till honom där i lådorna, nu under decembermånad.
 
 
”…eller kanske något gott, om det är en lördag” 
 
Han har fått för sig att man måste viska till Nissen också, så han skäller på syrran när hon ställer sig precis bredvid honom och försöker upprepa vad han precis sa, men i decibelnivå x100. 
 
” Ssssh, Minelle! Du skrämmer ju Nissen!”
 
 
 
 
 
 
 Och det är precis vad jag, eller Nissen då såklart, tänkt göra. Ett litet brev eller hälsning, varje dag från 1:a december, fram till självaste julafton. Kan vara bara ett litet: Hej där!, något busigt eller en liten utmaning… eller kanske något gott. Vem vet?
 
 
 
 
 
De må vara bland det gulligaste jag sett i kategori julpynt. De mysiga ljustakarna i fönstren, den fina kransen på dörren, faluröda träfasaden, hela kitet!
 
En sån där som ska hänga kvar i många år och ge barnen ett nostalgiminne. Tänk när vi plockade fram Nissehuset varje år. 
 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s