Idag är andra dagen utan kvällsrundan i trädgården med vattenkannan i hand. Naturen har liksom skött sitt. Men jag saknar det redan. Man kommer in i rutiner så snabbt att man liksom glömmer av allt det andra, som att dagar kan vara regniga och kalla?! Jag hade precis vant mig klädkod bikini, minst en svalkande glass om dagen, 2 rundor om dagen med vattkannan för att inte låta de stackars rosorna torka ut i värmen. Och nu, blev det höstvibb av hela vädret. 
 
 
 
 
Men trädgården mår bra. Ska vi vara ärliga och icke-själviska en stund så behövdes det ju en skvätt vatten (läs regn i mängder), för att inte återuppleva skogsbränder alá sommar 2018. Och ta en titt på rosorna vid vårt soldäck. Ja med jisses. Så vacker att man smäller av en smula. 
 
 
 
 
Den är så tacksam. Vi planterade dessa för bara två somrar sedan och växer sig frodigare och frodigare för varje år. De lyser upp hela trädgården. Därför har vi 3 till av just denna sort utspridda i trädgården, alla blommar lika fint nu och förhoppningsvis ända in i oktober. Rosor, pelargoner och vallmo, livets blommor. 
 
 
 
 
Och på framsidan av huset doftar det smultronschersmin. Det doftar barndoms-somrar hos mormor & morfar. De hade alltid smultronschersmin. Min farmor var ett geni som planterade denna buske på framsidan för måååånga år sedan när de bodde här. För att sitta och fika på verandan med vindbrisar med doft av smulton, ja det är svårslaget. 
 
 
 
 
Så, nu har moderjord gett naturen en skvätt vatten och blommorna bäddar in hela gården så vackert, nu återgår vi till sommarvärmen och klädkod bikini igen, tack!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s