En hög med solande sällskap

Men jaaaaa! Inte visste väl jag att jag längtade så efter vår, tills vi väl fick en smak av våren, i februari!! Från metersnö till takdropp och fågelkvitter över en natt, så känns det nästan! Och exakt så jag önskar! Inget snöblask där emellan, bara kritvit vinter till vårsol och torra vägbanor, över en natt!

Men jag vet, det är februari och bakslaget kan komma både en och två gånger, med snö, blask och minusgrader, men låt oss glädjas över den våren vi får, om det så är en dag eller en vecka. Och i helgen, när solen värmde på kinderna, temperaturen tillät tröja (och storstövlar, ingen vill frysa om fossingar!) så var jag snabb med att påbörja de tänka projekt vi har utomhus. Fram med färgen, här ska målas ny snickarglädje!

Att måla snickarglädje är pillrigt och kladdigt, perfekt utomhusgöra! Speciellt när solen påskyndar torkprocessen.

Så snart vi sticker ut våra näsor på gården så tittar hönorna ut från hönshuset. De älskar när det är rörelse utomhus och de älskar sol. Så brist på sällskap i arbetet var det knappast, i en hög på hörnet, där solen värmde och med full kontroll på vad jag pysslade med, där höll de mig sällskap till sista penseldraget.

Det är något (antagligen några) lager kvar att måla på snickarglädjen, men jag var nyfiken på hur det skulle bli att se ut och höll upp de på plats och jag tror det blir kanon!

Varsågoda, men jag tar avstånd…

Nu ska jag ge er ett recept, men jag tar avstånd från alla beroenden som det kan framkalla för jag lovar, denna paj är helt galet god! Jag brukar ofta bjuda på den när vi har kalas eller bara trevligt fikabesök, och 9 av 10 gånger frågar gästerna efter recept. Den är dessutom perfekt picnic-fika att ta med!

Ingen ugn behövs och den är så snabb och enkel att slänga ihop, så prova den, ni kommer inte att bli besvikna! Är du laktosintolerant så kan du bara byta ut philadelphian, margarinet och grädden till laktosfri och om du är glutenintolerant så byter du enkelt ut havregrynet mot glutenfritt!

Norsk nöt & bärpaj

Botten

  • 100g havregryn
  • 50g socker
  • 50g hackade valnötter & hasselnötter
  • 50g margarin

Smält margarinet och blanda ned de torra ingredienserna. Tryck ut i en pajform.

Topping

  • 1 paket Philadelphiaost
  • 2 dl florsocker
  • En nypa vaniljsoocker
  • 2,5 dl grädde

Vispa grädde och socker. Ha i philadelphiaosten och vispa tills det inte är några klumpar. Häll över botten. Ha till sist på valfria färska bär, t.ex jordgubbar, blåbär eller hallon. Servera direkt eller ställ den i kylen.

Njuuuut!

Äventyrsbad på 6 kvadrat

Vi bygger äventyrsbad! Ungefär så…. Ja, vi håller på att renovera vårt lilla lilla badrum på övervåningen. Vi gör det redo för ett badkar. Vilket barnen tycker är det samma som rena rama badlandet! De älskar att bada och världens bästa gudmor brukar köpa med roliga badskum från ”storstan” som de sedan fått ta med sig när de ska ha pyjamasparty hos farmor & farfar för att bada med i deras badkar, eftersom vi har varit utan. Men nu förstår ni, det är nu det händer!

Villa Gråbo blir med äventyrsbad!

Det lilla badrummet på sina 6 kvadratmeter är det enda rummet i huset som vi inte renoverat på våra snart 7 år i huset, trots att det varit det som vi verkligen velat renovera allra mest. Varför? Vi har kallat det gröna grottan (bilden längst ner i inlägget ger en förklaring). Varför det dröjt hela 7 år? För att vi inte bestämt oss för hur vi vill ha det och då istället prioriterat de rum vi istället haft en klar vision av.

Men nu har vi nästan nått vår vision även i det lilla badrummet!

Det bästa är att det allra mesta till renoveringen har vi fyndad hemma i vår ”loppis” i kattvindarna.

Såhär ser renoveringen av ”äventyrsbadet” ut just nu! Golvet målat, nästan alla väggar klädda med pärslpont, nygamla toaletten (fick den från vänner som slängde ut den när de renoverade sin källare), den gamla spegeln som stått i vinden och väntat på rätta platsen att pryda och lampan upphängd.

Nu ska några skivor upp även på väggen mittemot, hörnlister ska på plats, lampsladdar ska hängas upp och piffet ska dit osv.

Det är alltså på andra sidan (väggen där jag står och tar kortet från) som badkaret ska på plats.

Den gröna grottan, här har ni svaret till smeknamnet. Svaret till varför dörren in hit nästan alltid stått stängd i 7 år. På denna bild har vi ändå målat taket redan, innan var det furu. Begreppet ljus var sällsynt då.

Jag känner en lättnad att kunna kalla det före-bild.

Man glömmer snabbt hur allt såg ut innan. Därför är det extra roligt att bevara dessa före-bilder. Detta var en snabb update på renoveringen. Jag lovar att visa mer så snart mera har hänt därinne!

Fettisdagen, med en twist

Glad fettisdag! Fast semla? näpp! Här slog vi på stort med Miltons favorit, 10 av dem t.om, chokladmunkar! För det är väl så, sockerbomb som sockerbomb? Vilken sort är väl inte så petigt på denna dag, så länge man firar den, väl?

Med en glutenallergiker & några anti-gräddisar i familjen så är semla inget alternativ på fettisdagen. Choklad däremot, det tackar ingen av oss nej till.

Efter hämtning av barnen på förskolan idag tänkte jag & Jack överraska dem och packa längdskidorna och munkarna och för att fara ut i spåren. Sen Milton såg Linn Svahn tävla på TV så ville han minsann ha ett eget par längdskidor och första turen i spåret klämde han hela 2 km!

Kanske siktar han på samma vinnarskalle som Svahn också!

Så en eftermiddag i spåret, med lite chokladmunkar i magen blir nog den bästa fettisdagen han kan önska. Och Minelle-skling, ja hon tar med sig sin allra finaste Greta Gris-stol som den flitiga hejarklack hon är vid sidan av spåret. Den bästa peppen kan tänka sig, med några munkar som belöning!

Skattjakt med riktiga skatter…

Jag älskar som sagt att fylla år. Och Jack är väl medveten om detta och är alltid lika gullig som ordnat noga och väl planerade presenter. I torsdags morse kom han och barnen in med kalasbrickan, med rulltårta och Nobless till frukost och en hög med inslagna presenter. Under högen låg en liten lapp där det stod ”den sista presenten finner du där tänderna blir rena…” När jag fann lappen i tandborstelådan så hänvisade den andra lappen till nästa ställe i huset, och till nästa, och nästa…

Skattjakt i huset, på jakt efter de gula post-it-lapparna med krokiga hanstilen ♡

Sen ledde ledtrådarna tillslut till den lilla påsen med en guldfjäril, skatten var funnen! Och snacka om skatt.

I förbifarten, för länge sedan hade jag nämt ett par örhängen från Gynning design, i samma andetag som jag sa

Ooosch nej! De örhängena ska jag inte köpa.

…Med tanke på prislapp och att jag med åren lyckats tappa bort ett och annat örhänge….

Men det lilla hade han tydligen snappat upp minsann. Och hade själv, några dagar senare varit inne på hemsidan och försökt minnas vilka det var jag hade syftat på. Och det var ju just de i den lilla fjärilspåsen.

Så glad och nästan genant. Tänk att han mindes att jag sagt det, när jag själv nästan hade glömt bort. Så fint att han är så uppmärksam och tänker på det lilla extra.

Tur att pluppen på de sitter benhårt. För dessa vill jag hålla hårt om.

Välkommen, Bergs Potter!

Nämen se där, nu är jag 28! och har t.o.m hunnit bli 28 år + 2 dagar! Jag trivs med mina 28 jordsnurr och är glad att jag får fira ytterligare en födelsedag med alla mina nära och kära i behåll!

Jag startade den soliga födelsedagen med skönsång från två trollungar och en sömnig man, som klivit upp i ottan för att ordnat så fint med ballonger, paket och kalasbricka ….och skattjakt!

Oavsett om jag fyller 8, 28 eller 80….Födelsedagar är lika med kalas!

Fynden jag gjorde på skattjakten tänkte jag visa i ett eget inlägg någon dag!

Här står jag och min lilla, älskade, långhåriga, hårborstvägrande-busunge och beundrar en av mina nya Bergs potter krukor! Tänk när den är fullproppad med storblommande Mårbacka! Än så länge är pelargonen i väcka-till-liv-tillstånd efter vinterdvalan.

Kalas i dagarna två med alla nära och kära. Idag hade vi utomhuskalas med korvgrillning på gården. Coronavänligt och urmysigt!

Snygg hall med lifehacks

Det finns många gånger man kan tumma på funktionaliteten lite grann, att istället väga över klass, stil och design. Det är faktiskt viktigt att leva i ett fint hem, jag vågar påstå att man är gladare och lite lyckligare då. Men när det kommer till hallen så är det nästan, nästan så att funktionen är viktigare än själva utseendet. Förvaring är A & O, det bör tåla snöslask, är bra om det finns utrymme för ungar som vevar med ärmar här och var vid overallpåklädning och en även liten plats för de äldres små rumpor att vila på, när skor ska av och på….

Men det allra bästa är – att lösa det, så det går att kombinera funktion med fullkomligt supersnyggt!

Vår hall har genomgått många makeovers sen vi flyttade in för snart 7 år sedan. Vi har haft olika behov, till en början bara ett gäng jackor och varsitt vantpar (ungefär…) när jag & Jack flyttade in själva. Sen när barn 1 tillkom blev det en hel del småvantar och mössor som skulle trängas med vårt vantpar, sen flera overaller och regnställ behövdes, ett fodrat skulle ju också vara bra att ha, eller helst två för ombyte när det andra var blött… Barn nummer två kom med desto fler ombyten, så ja, behovet har liksom sett annorlunda år efter år och hallen har i sakta takt utvecklats tillsammans med oss och våra behov.

Jag är så nöjd med vår hemmabyggda hatthylla. Den rymmer så mycket jackor & overaller så ni anar inte! Inte nog med att varje krok har tre egna ledade krokar som man kan vrida åt olika håll för att få mer plats (det vill säga tränga på ytterligare fler jackor). När det är 3 skoteroveraller, 4 regnställ, 3 dunjackor och femtioelva ”sliotsläng-jackor” som trängs på krokarna, ja då kan man hitta en egen krok på konsolen!

Det är när det börjar bli ont om plats även på konsolerna som man brukar bli påmind om att rensa bort vårjackorna i botten av högen med vinterkläder…

En lämplig skohylla var en ständig jakt ett tag, antingen var de alldeles för fjuttiga för både storstövlar, tennisskor & sandaler eller så var de… riktigt fula. Att vi har en liten yta att anpassa oss till, både till tvättstugedörren bredvid och parytterdörrarna på andra sidan gjorde inte jakten lättare. Tillslut kom Jack på den briljanta idén att det borde vara bättre att bygga våran egna, för att få just det vi eftersökte.

En skolåda som tillåter hur mycket huller-om-buller-kaos inuti var precis det vi såg framför oss!

Ett enkelt lock att lyfta av och på, samt alldeles utmärkt att sitta på om man behöver när man ska ta av och på skorna.

Lådan klädd i pärlspont och inmålad i samma färg som pärlspontspanelen bakom och så kom mina handtag som jag köpte flera år tidigare äntligen till användning, robusta och snygga! Det bästa är att den rymmer masssssooooor av skor! Och för de allra slaskigaste stövlarna har vi placerat en dörrmatta (i jute) precis innanför dörren av tvättstugan, som ligger vägg i vägg med skolådan!

Golvet är fortfarande en katastrof i hallen, den åsikten har dock hållt i sig sen vi flyttade in för 7 år sedan, ändå har vi inte gjort något åt det, MEN! det ska vi nu, väldigt snart! Ett såpskurat trägolv ska in i nästan hela nedervåningen, inklusive hallen. Tanken är att en stor jutematta även ska in i själva ”halldelen” för att ge golvet ett visst skydd mot de allra blötaste och slaskigaste (och även de fulla med hönsbajs…) skorna. Snyggt, och funktionellt, ni vet!

Recept på stillasittande, och tekakor…

Man får inte leka med maten, jag vet. Jag rabblar själv just den frasen x antal gånger vid matbordet med mina små minimonster här hemma. Men när min man bjuder på ljuvligt doftande nybakta tekakor så bara måste jag få fånga de på kameran, med en liten piffig rosett på, ni vet.

Det har nu gått ganska snart 2 månader sen han blev sjukskriven och det det kryper riktigt i honom, han som helst inte sitter still längre än 5 minuter på sin höjd. Men med flera bakslag och nästan ett skriftligt recept märkt ”sitt still” från läkaren, då har han helt enkelt varit tvungen att lära sig… iallafall 8 minuter, stilla på stolen nuförtiden.

Något måste jag ju hitta på…

…har resulterat i otaliga mängder nybakat bröd och rulltårtor under dessa två månader.

Inte mig emot det minsta att han numera hittat skaparglädje i köket. Han sitter hyfsat still där han knådar och vispar, och sen får vi dessutom njuta av massa gofika-stunder tillsammans här hemma.

Bästa medicinen, kärlek och fika, visst var det väl så?

Idag flyger vi fram

Satte mig precis i soffan efter en heldag ute i krispiga luften med massor av D-vitamin i ansiktet. I bakgrunden rullar Mamma mu & kråkan. Jag lyssnar till småtassar på övervåningen, de hjälper pappaJack med smusslande av present där uppe, det är ju nämligen någon som fyller år längre fram denna månad, tjolahopp!

Idag har vi haft sådär barnsligt roligt, hela dagen! Vi har åkt många mil madrass och pulka hemma i backen, jisses vad det går fort nu när underlaget är benhårt!

Sen dukade vi upp en riktig kalasfika ute på soldäcket!

Som att någon fyllde jämnt, men att det bara var en helt vanlig måndag.

En hög med mormor-bakad Banoffeepaj!

Jag är redan lyckligt gift så det där med bit på högkant är inte längre viktigt som ni ser, nu kör vi en rejäl gottehög i stället…

Medans vi mumsade i oss högar av paj, kakor och tårta blickade vi ut över sjön och bestämde oss för att ta en sväng med sparkarna.

Nästan 30 cm tjock is och alldeles perfekt att flyga fram på!

Det är en känsla i sig, att glida fram på en spark, utan ett enda hinder på vägen. Då snackar man rödrosigt kinder sedan.

Nu ska jag smyga i trappen för att se om present-smusslarna är redo för att komma ner och äta kvällsmat ♡

Nostalgi & en känsla av trygghet

Tack januari 2021 för att du behandlade oss väl och strösslade soliga, krispiga och snöiga dagar över oss. Det var precis den starten vi behövde på det nya året. Januari har gått ovanligt fort och inte kan jag väl vara helt ensam om att redan få lite feeling av ”för-vår”?

Nog för att -14 grader (som termometern visa i skrivande stund) och 40 cm snö inte direkt skvallrar om vår, men ni vet, ljuset, senare och senare solnedgångar, tulpanernas stora glanstid, galloperande dagar och raska steg mot februari, det låter väl däremot som en försmak av vart vi är påväg och vad vi har precis runt hörnet.

Det blir så konkret när man har en månadskalender eller liknande, att tiden går väldigt fort.

Men visst bytte jag väl månadsbilden alldeles nyss?!…

Jag har i många år haft Elsa Beskows månadsbilder hängandes på tjurkroken i porslin, i köket. Åh så jag älskar de. För mig är Elsa Beskow barndomsminnen. Tomtebobarnen, solägget och den älskade lilla hattstugan!

Milton har stenkoll och påminner mig gärna om jag är en dag sen med kalenderbyte och är gärna med och bläddrar bland bilderna för att hjälpa mig leta rätt på den aktuella månaden att pryda ramen med!

Jag tycker så mycket om sådana här småsaker som en dag kanske blir mina egna barns tillbakablickar och minnen. Något som väcker trygghetskänsla i dem.

Små saker som blir liksom som en liten trygghet inne i själen, att man som blir vuxen blir alldeles varm i magen av att titta på. En gammal barnbok, en speciell godis mat åt som liten, att ha med apelsin med på skidfärden, en leksak, en plats man brukade leka på eller något helt annat, som framkallar den där trygga känslan av nostalgi.

Här finns Elsa Beskows fantastiska böcker att köpa, från Bokus (klickbara Affiliate-länkar). En stor dos nostalgi mellan två pärmar ♡

Solägget / Tomtebobarnen / Hattstugan