Att anlägga en stenentré & väthusuppdatering no.2

(null) 


Så var det dags att få ordning på entrén! Vi hade ju ett gäng gatsten hemma, så jag tänkte visa hur vi gjort för att få till en liten dörrmatta i sten, eller såkallad stenentré! 

Det är första gången vi någonsin gör detta så om det är "det rätta sättet", ni vet enligt regelbok och certifikat, nä antagligen inte, men det blev toppenbra!

Så här kommer våran lilla guide: 
Först grävde vi ur halvmånen ur gräsmattan, den form vi önskade ha på entrén. Vi grävde gropen snäppet djupare än marken runt om, för att sedan fylla på med lite grövre sandmaterial. 


(null) 


Sen började pusslandet! Det grova sandunderlaget gjorde det möjligt att flytta runt och borra ner stenarna lite, för att få de på plats och för att få ungefärlig samma höjd på de. 


(null) 



När vi var nöjda med stenpusslet så fyllde vi på med ytterligare lite grövre sand, för att få lite stadga kring stenarna. Men fyllde inte upp springorna helt...


(null)     


...för sen var det dags för lite mer finkornig sand som lättare tränger ner i varje liten springa och får stenarna att ligga still. Vi lät ett lager av överflödig sand ligga över natten, så kom det lite regn på som gjorde att det trängde ner ytterligare (regnar det inte så kan man själv vattna lite på). 


(null)         


Så drog vi en sista svängom med kvasten över stenarna, för att få ner det allra sista i springorna. Voliá! Vår alldeles egna hemmapusslade stenentré! 


(null) 


Så har vi även blivit med dörr! En gammal och tjusig liten skatt vi fyndade för ynka kronor. Jag älskart.


(null) 


Kommer ju bli urtjusigt detta! Tänk vad lite virke, handkraft och färg kommer göra detta till en braksuccé, det är iallafall vad jag ser framför mig. Och vi brukar ju vara ett himlans bra team när vi går mot samma mål, jag och min byggherre aka man.


(null) 


På stora byggen brukar man slå upp baracker till byggarbetarna, här har vi istället dragit fram vår fikabänk som vi vanligtvis har i skogen här hemma. Men nu får den agera byggbänk, för både små åskådare (2åringen & 5åringen som vill vara med på alla påhitt här hemma), fikapausbänk, tid för-snabb-skiss-när-vi-försöker-förklara-vad-vi-tänker-för-vinkel-hit-och-dit-bänk samt såga-till-en-bit-bänken. 

Fortsättning följer....











Gråbo i sommarskrud

 
 
Idag är andra dagen utan kvällsrundan i trädgården med vattenkannan i hand. Naturen har liksom skött sitt. Men jag saknar det redan. Man kommer in i rutiner så snabbt att man liksom glömmer av allt det andra, som att dagar kan vara regniga och kalla?! Jag hade precis vant mig klädkod bikini, minst en svalkande glass om dagen, 2 rundor om dagen med vattkannan för att inte låta de stackars rosorna torka ut i värmen. Och nu, blev det höstvibb av hela vädret. 
 
 
 
 
Men trädgården mår bra. Ska vi vara ärliga och icke-själviska en stund så behövdes det ju en skvätt vatten (läs regn i mängder), för att inte återuppleva skogsbränder alá sommar 2018. Och ta en titt på rosorna vid vårt soldäck. Ja med jisses. Så vacker att man smäller av en smula. 
 
 
 
 
Den är så tacksam. Vi planterade dessa för bara två somrar sedan och växer sig frodigare och frodigare för varje år. De lyser upp hela trädgården. Därför har vi 3 till av just denna sort utspridda i trädgården, alla blommar lika fint nu och förhoppningsvis ända in i oktober. Rosor, pelargoner och vallmo, livets blommor. 
 
 
 
 
Och på framsidan av huset doftar det smultronschersmin. Det doftar barndoms-somrar hos mormor & morfar. De hade alltid smultronschersmin. Min farmor var ett geni som planterade denna buske på framsidan för måååånga år sedan när de bodde här. För att sitta och fika på verandan med vindbrisar med doft av smulton, ja det är svårslaget. 
 
 
 
 
Så, nu har moderjord gett naturen en skvätt vatten och blommorna bäddar in hela gården så vackert, nu återgår vi till sommarvärmen och klädkod bikini igen, tack!

Plats för fika och gurkor...

 

Idag tog vi första spadtaget till vad som kommer bli ett växthus! Med lite gamla fönster & färg ska vi försöka trolla fram ett mysigt växthus i trädgården. 





Dessa fönster köpte jag av en väninna för många många år sedan och tänk att jag visste väl att de skulle komma till användning, trots att jag inte visste exakt till vad just då. Vi har skruvat av beslagen på allesammans och gjort de redo för att agera hus! 





Vi började att mäta upp, lägga fönster, regel, fönster, regel, mäta lite till och sedan sätta dit lite rep, för att få en känsla för hur stort det kommer bli. Tror det blir alldeles sådär perfekt lagom. Plats för fika, plats för tidningsläsning med en kopp kaffe och plats för växter att trivas och gro. 





"Skulle det inte vara tjusigt med en liten dörrmatta av sten?" 

Tur för oss att vi funkar lite lika som Petson, med lite bra och ha saker i alla uthus. Klart att vi hade lite gatustenar liggande i ena boden här hemma!





På kvällsrundan i trägdården, med vattkannan i ena handen knäppte jag denna bild. Växthus-bygget dag 1. Mätt ut, grävt ur och fått dit skarn som grund. Bra jobbat i värmen Team Gråbo! Alla var med, såklart. Barnen tyckte helt klart att lasta skarn-delen var allra roligast. Som att jobba i guldgruva. 





Himlens skådespeleri

 
 
Pinfärka bilder från ikväll. Lycklig-ända-in-i-själen bilder. Så glad för den där lilla idylliska sjöscenen på baksidan. Ikväll var det alldeles stilla och rosa himmel, det enda som hördes var vinden i buskarna, som viftade undan knotten. En kväll i Juni.
 
 
 
 
 
Kvällsmaten är intagen, barnen är nattade, hönorna likaså, kvällsrundan i trägården med vattkannan är gjord och man får slå sig ner där, ser ni? i gungan till vänster, med helglasdörrar precis framför näsan och vy över skådespeleriet över sjön. 
 
 
 
 
Som ett skådesepeleri. Så sa en vännina till oss när hon en kväll satt på vår altan och hade just denna vyn. Att få följa himlens alla färger som den skiftar i vid solnedgång, som ett vackert skådespeleri. 
Ja, en föreställning man aldrig tittar sig mätt på. 
 
Gonatt på er!

Våga-vägra-bajs-frukost!

 
 
Med hjälp av lite reglar, hönsnät och rödfärg ska nog vi också få lite jordgubbar i år...
 
 
 
 
Det ser inte ut att vara mycket för världen, vårt lilla trädgårdsland mej oj vilken ren och skär livsglädje det är att få traska barfota ner en sommarmorgon och plocka med ett gäng jordgubbar till frukostflingorna.
 
 
 
 
Katterna har dessvärre fått nyss om att det var ett bekvämt utedass, eller rättarte sagt hade. I helgen byggde vi två odlingsburar, för att skydda de små plantorna. Våga-vägra-bajs-frukost!
 
 
 
 
Nu har jag även planterat ut våra gurkplantor i lilla växthuset. Får hoppas att järnnätterna är förbi nu, så vi även kan få hemmaodlad gurka till taco-fredagarna i sommar.
 
 I mitt inspirationsflöde (på pinterest) just nu kryllar det av olika varianter av kanter på trädgårdsland och rabatter. Våran kant har börjat ge vika efter en och annan krock med gräsklippare, kubbpinne, fotboll, både små och stor-fötter, ja en hel del på dessa 5 år den har agerat trädgårdslands-mur. Jack är dessutom lite inne på att vi ska bygga ut vårt lilla land lite, så vi får väl se vad det slutar med, lite uppfräshning är det nog i behov av iallafall.
 
 
 
 
Småfolket favoritplats sommartid. Förstår de verkligen till fullo. Världens sötaste minihus, en egen glasskiosk och denna utsikt. Minelle dukar upp det där gröna lillbordet med fika flera gånger per dag och Milton håller glasskiosken öppen vid de soliga dagarna. Dreamteam.
 
 
 
Och se där! Rosorna är planterade vid vår nybyggda spaljé! Pappan i huset tog med familjen på en liten överaskningstripp i fredags och vi kom bl.a. hem 2 röda rosor rikare, ellers snart röda iallafall.
 
Kan vi nu hoppas på att vi tittar tillbaka på just denna bild i slutet av augusti någongång och säger "wow! titta vad små rosplantorna var när vi planterade de i början av Juni, tänk vad de växt sig frodiga under sommaren". Jajajmen, låt oss hoppas på en fin sommar.  

100% känsla 0% tumstock

 


Så sitter den där och väntar på att bäddas in av rosor. Spaljén som vi klurat på i snart 3 år (då vi byggde soldäcket). Eller från början var det tänkt ett räcke, sen tänkte vi om, något som skulle ha både funktion och samtidigt boa in fikahörnet av soldäcket litegrann. Ja men rosor såklart, vad annars? 





Vi har samlat stenar från gården, från både slänt och skog. Barnen har konkat de med, de stenar som inte är tunga nog att man riskerar att bli av med en tå om man skulle råka tappa de. Så nu är det lilla katt-smitar-hålet under soldäcket igentäppt med stenar, samt rabatt redo för rosor. Well done, Team Gråbo! 





Så blev det ju lite virke till övers, så jag & Milton byggde oss ett växtstöd. 100% ögonmått och 0% tumstock, och visst blev den väl fin! Duger gott att hålla upp hakan på den rosa lilla rosen som blommar om några veckor. 





Här har den lite väl lång lugg, gräsmattan. I skrivande stund är den faktiskt alldeles nytrimmad och klippt. Får nog ta med mig kameran ut på kvällens trädgårdsrunda med vattkannan. 





Här näst blir det att bygga lock till pallkragarna. Katterna är tydligen otåliga och vill åt jordgubbarna innan de ens mognat. 



Den lilla hönsmman i sina blommiga brallor



Den bästa tiden är nu. Det är vi nog alla överens om. Den lilla men ack så lyxiga vardagen med att kunna ha öppen dörr direkt ansluten till trädgården, flytta lunchen ut på altanen och plocka in en bit av trädgården i form av buketter (en salig blandning av både småhandsplockade maskrosor, men även syrén och vallmo). Några som också njuter av att få äta lunch ute och även äta upp en del trädgårdsbuketter är hönsen. Vår alldeles egna hönsmamma i miniformat förser de med lite smarriga rester från vår altanlunch. 



Ser ni löpsteget Tilde (bruna hönan) tar när hon får syn på den gula Kockums-grytan? Då vet de att det vankas godsaker! 



När vi är ute så får också hönorna vara ute, oftast. Så himla mysigt att ha de strosande runt barnen som far förbi på en och annan sparkbil eller med en fotboll. Nyfikna och nästan aldrig rädda numera, efter att ha haft hönsmamman i miniformat hängande efter sig det senaste året, så länge som hon kunnat ta sig fram på egen hand. 



Judith & Judith, aka. the twins. 



Snacka om att vi njuter både de som är fjädriga och inte, av lite värme och sol efter några dagars regn! Äntligen! Låt rosorna nu gotta till sig i solen och klättra längs med hela hönsgallret. 



Under veckan ska vi försöka bygga rosspaljé bredvid vårt soldäck, för att boa in uteplatsen lite. Ska även olja in däcket om nu vädret tillåter. Men så ska vi se till att bara njuta också, av att vi faktiskt är här nu, vi är mitt i våren med raska steg på väg in i sommaren, alldeles underbart, visst? 

Vi flyttade in i vårt hus för ganska exakt 6år sedan, och denna tid på året påminner mig alltid om den känslan. Hur lycklig man var över att ha ett helt hus och trädgård att vistas på och roa sig i. På våren och sommaren blir man maxad husägare, man får liksom ett stort extra "rum" i och med trädgård och altan på sommaren.  










Jag ska bara pilla lite...

 
I maj är det 6 år sen vi flyttade in i vårt älskade hus. Vi har nog varit och petat in en list, tapetserat en vägg eller målat ett hörn i varje liten vrå i vår Villa Gråbo, endel rum är t.om inne på sin tredje renovering, inte alls rastlösa människor, hehe. Köket var ju ett av de rum som vi renoverade först av alla och är fortfarande så nöjda med det. Förutom den där lilla lilla detaljen som bara skulle vara "sålänge" ett litet tag ni vet.. Jag avskyr ordet, ryser i hela ryggrade. Sålänge. Det där sålänge blev nästan 5 år....
 
 
...Tills jag en helt vanlig onsdag förmiddag, sisådär vid 10:30-tiden står och sköljer en gryta och tänker "undrar om de där kakelplattorna sitter fast hårt, eller om de faktiskt bara ramlar i näven när man börjar bryta i de?"
 
 
10 minuter senare ligger halva kakelväggen på diskbänken. De första 5 plattorna ramlade i näven på mig, men de anra bröt jag lös med en skruvmejsel. Skickade ett mms till Jack "Ojdå, skulle bara pilla lite..." haha. Han blir inte längre förvånad över nått. Kanske borde jobba lite på impulskontrellen. Eller nä, samlade ju för tusan mod i nästan 5 år för att börja bryta i första plattan. 
 
 
Så nu, 5år senare har "såläge-kaklet" bytts ut till pärlspont och JA! Så himla mycket bättre och så snabbt fixat (tack till min älskade man för både tålamod och dina snickerikunskaper! PUSS♡) att man än en gång kan konstatera att det där ordet som man slänger sig med (sålänge) är bara att skrota. 
 
 
Vi var inne på att byta ut vår diskoho i aluminium mot en nedsänkt porslinsho, men denna känns mer praktisk. Det är gansla ofta jag slänger mig med jordiga krukor, kladdiga haklappar eller nymålade grejer att det faktiskt bara kändes dumt att byta ut den. 
 
 Min älskade brödrost från Dualit, hitta den här (adlink)
 
Det blev så mycket ljusare och kändes så mycket luftigare. Så nöjd med vårt ljusa lantkök!
 
 
 Här är en slutligen en förebild, eller mera en "under-bild" den som jag mms:ade till Jack. Nu är det ett minne blott!
 
 

Lantköket i drömvillan


igår var det 2år sedan vi flyttade in i vår drömvilla. Mycket har hänt sedan dess. Vi har renoverat varje rum förutom toaletterna och gästrummet uppe (som redan var renoverat). Känns så skönt att det liksom blir att kännas som vårt hem.



Ser ni miniaryr-kryddorna i tittskåpet? Så söta! Kökssoffan & muffinsen har jag gjort själv.

Som jag nämnt tidigare så bodde min farmor & farfar här innan oss, och som jag har suktat efter detta hus ända sedan jag var liten. Farmors pappa byggde det och huset har gått i släkten sen dess.



Tänk att jag har mitt alldeles egna lantkök! En dröm!



Gamla gamla glasburkar som jag fått av Jacks mormor, så praktiskt och fina att förvara torrvaror i! Den gamla radion är fullt fungerande!


Bakom skynket (ett gammalt lakan som jag sytt om) gömmer sig var mikro. Ett fult (men ack så användbart) verktyg i köket som vi valt att "gömma undan" på detta vis.


och som vanlig så finns alla inköpsställen på de olika sakerna om du klickar på bilderna, eller länkarna under.


Säg mig vem vackrast i landet är...


En ny spegel har kommit på plats inne i sovrummet! Jag är så nöjd!

Detaljer ♡

Hade tidigare tre kvadratiska speglar uppsatta på dörren, men har länge tänkt mig en annan, med någon fin ram.

Och nu sitter den där, och matchar så fint med resten av sovrummet.


Flyga drake

 
 Det här med inredning är ju bland det roligaste jag vet (ingen big news för er som brukar kika in här) och när det kommer till barnrum så är det något alldeles speciellt. Och det här att arbeta med färgen blå är något helt nytt, jag som oftast håller mig till jordnära färger.
 
Foton ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/28
 
 Det växer hela tiden fram nya idéer & den senaste var en flygande drake. Så jag tog några träbitar ute i snickarboden och sågade till och målade, resultatet ser ni ovan. Barnsligt pyssel i all ära, känns som man själv blir lite barn på nytt när man börjar plocka med alla dessa färger, leksaker och annat färgglatt igen. 

Flyga drake

 
 Det här med inredning är ju bland det roligaste jag vet (ingen big news för er som brukar kika in här) och när det kommer till barnrum så är det något alldeles speciellt. Och det här att arbeta med färgen blå är något helt nytt, jag som oftast håller mig till jordnära färger.
 
Foton ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/28
 
 Det växer hela tiden fram nya idéer & den senaste var en flygande drake. Så jag tog några träbitar ute i snickarboden och sågade till och målade, resultatet ser ni ovan. Barnsligt pyssel i all ära, känns som man själv blir lite barn på nytt när man börjar plocka med alla dessa färger, leksaker och annat färgglatt igen. 

Ätbart & vackert

Foto © : iPhone 6 + instagram (inramadinrednings)
 
Det här med feber & värk i kroppen är inte roligt på något sätt. Jag kan iallafall glädjas åt att min blogg funkar som den ska igen (låg nere i några dagar av okänd anledning...) och att jag orkar lyfta mina kroppsdelar idag, såpass mycket att jag tänkte göra en liten uppdatering här. 
 
Vill visa er vårt älskade lilla trädgårdsland, som är "nyrenoverat" eller vad man ska kalla det. Vi rev undan de tidigare gamla skruttiga pallkragarna och satte dit nya som vi målade och lade lite skarn och staket runt. 
Sedan planterade vi. Ätbart. Vackert & ätbart. Det tycker jag är en vardagslyx på sommaren, att kunna plcka mat från sin egna trädgård. Så nu får vi vänta, vänta och hoppas på att vi får lite goá gurkor, smultron & jordgubbar (mm) i sommar ♥ 
 
 

Välkommen Herr kanin

Foton ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
 
Idag kom en leverans från underbara märket Maileg, de söta kaninerna! Jag har ju lite extra fling för kategorin "barnrum" i vår nätbutik nu, såklart. Eftersom jag älskar att inreda, och jag älskar alla söta minimöbler och för att försöka dämpa längtan efter bebis lite, så är jag redan i full gång med lillkillens rum. 
 
 
Det blir mycket ljusblått, vitt och grått, för att det är ju sån fin kombo! Själva tapeten är grå (och kommer eventuellt en blå fondvägg), möblerna vita och detaljerna i blått.
 
 
 Det är såklart en del kvar att göra, vi ska bl.a. byta golvet. Men många saker är på sin plats, som den fina gamla växasängen som kommer från Jacks föräldrars sommarstuga, ett linneskåp jag målat om mm. Och idag fick även herr kanin inta en plats i rummet, med en del attiraljer.
 
 

Ett försök till update utanför bebisbubblan...

 En del av sovrummet i vårt hem
 
Foto ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
 
Nämen hallå! Det är ju vardag igen efter några välbehövliga lediga påskdagar och jag har helt glömt bort bloggen, trots att jag förevigar något var dag i form av bilder, har bara glömt att visa dem..
 
Ni som följer mig på instagram (inramadinrednings) har väl märkt av att det blir en del barnrelaterade bilder där, barnrum, barnkläder osv. Det blir lätt så, att man bosätter sig själv och hjärnan i bebisbubblan, och så även på instagram.
 
Jag försöker i alla fall att variera mig lite, så här får ni några bilder från sovrummet, de populära roshjärtan är (snart, bör anlända vilken dag som helst) äntligen tillbaka för påfyllning av lagret igen, så ni som väntat på dem, skynda er att haffa åt er, för de har sålt slut fort de senaste gångerna.
www.inramadinredning.se

Ett försök till update utanför bebisbubblan...

 En del av sovrummet i vårt hem
 
Foto ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
 
Nämen hallå! Det är ju vardag igen efter några välbehövliga lediga påskdagar och jag har helt glömt bort bloggen, trots att jag förevigar något var dag i form av bilder, har bara glömt att visa dem..
 
Ni som följer mig på instagram (inramadinrednings) har väl märkt av att det blir en del barnrelaterade bilder där, barnrum, barnkläder osv. Det blir lätt så, att man bosätter sig själv och hjärnan i bebisbubblan, och så även på instagram.
 
Jag försöker i alla fall att variera mig lite, så här får ni några bilder från sovrummet, de populära roshjärtan är (snart, bör anlända vilken dag som helst) äntligen tillbaka för påfyllning av lagret igen, så ni som väntat på dem, skynda er att haffa åt er, för de har sålt slut fort de senaste gångerna.
www.inramadinredning.se

Ett rum för rent...

Små detaljer i en tvättstuga är också viktigt ♥
 
Nu är det färdigt, vårat lilla rum för tvätt! Är så nöjd med resultatet, nu har vi plats för att både hänga & vika tvätt! En lång diskbänk där man har yta. Och på andra sidan (som inte blev med på kort denna gång) finns plats för att hänga tvätten. 
 
En liten bit av diskbänken 
 
Ett gammalt tvättbräde som vi fått från Jack mormor, passade utmärkt i lilla stugan. Och lilla minisymaskinen i gjutjärn i hörnet, från resan i Spanien, en favvo. Ja, nämnde ju tidigare att jag gillar detta med detaljer... Draperiet & hissgardinen har jag sytt i fint linnetyg.
 
På hyllan.
Ärvda gamla kökshandukar som jag placerat ut lite här och var här hemma, även tvättstugan fick en bunt. 
 
Förvaringen av tvättmedlet & sköljmedlet
 
Klädnyporna & diskborsten finns på www.inramadinredning.se

Ettår äldre, visare och en brödrost rikare

Foton ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
 
Igår blev jag ett år äldre, så det vankades lite tårtkalas på Abborrberget. Så nu är jag hela 22 år ung och bland annat en super.duper.fin brödrost rikare.
 
Soooom jag har drömt om denna fina brödrost och igår gav min kära sambo den till mig. Med sina runda former och beiga färg pryder den vår köksbänk perfekt.
 
Det som är ett stort plus med den är att den har plats för hela 4 skivor och har möjlighet att rosta även de lite bredare brödskivorna, vilket passar oss väldigt bra då sambon är glutenallergiker och har ofta mycket tjockare skivor, som tidigare bränts fast i kanterna. Så nu är det slut på doften av bränt bröd!
 
Nog kan det låta som att jag blev betydligt äldre än 22 när jag blir så otroligt lycklig över en brödrost, men så är faktiskt fallet, haha. Fick mer fina presenter av mina nära och kära så som presentkort, pengar, stolsdynor mm. Blev väldigt uppvaktad av mina nära och kära i helgen och igår, på min födelsedag. Tack ♥
 

Ett år äldre, visare och en brödrost rikare

Foton ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
 
Igår blev jag ett år äldre, så det vankades lite tårtkalas på Abborrberget. Så nu är jag hela 22 år ung och bland annat en super.duper.fin brödrost rikare.
 
Soooom jag har drömt om denna fina brödrost och igår gav min kära sambo den till mig. Med sina runda former och beiga färg pryder den vår köksbänk perfekt.
 
Det som är ett stort plus med den är att den har plats för hela 4 skivor och har möjlighet att rosta även de lite bredare brödskivorna, vilket passar oss väldigt bra då sambon är glutenallergiker och har ofta mycket tjockare skivor, som tidigare bränts fast i kanterna. Så nu är det slut på doften av bränt bröd!
 
Nog kan det låta som att jag blev betydligt äldre än 22 när jag blir så otroligt lycklig över en brödrost, men så är faktiskt fallet, haha. Fick mer fina presenter av mina nära och kära så som presentkort, pengar, stolsdynor mm. Blev väldigt uppvaktad av mina nära och kära i helgen och igår, på min födelsedag. Tack ♥
 

Prima ballerina på gammelbyrån

 
På "gammelbänken" eller "gammelbyrån" som jag så fint väljer att kalla den. Bänken som fick stå kvar när farmor & farfar flyttade, för deras nya lilla hus inte hade plats för den, och gissa om jag blev glad! En av de absolut finaste möblerna vi har här hemma!
 
 
 Bänken som min farmor slet med ute i snickarboden, hennes lilla projekt, hon slipade ner hela och fick fram det gamla, bevarade trät som fanns under. Efter några år fick hon även veta, från den vän hon fick skänken av, att överdelen också fanns kvar, i hennes lada där hemma, och snart så vart även den nerslipad och på plats. Nu står den där och pryder en del i vår hall. 
 
 
Nu har den fått sig lite nya dekorationer, efter att ha plockat bort julen. Brickan och ballerinan gör sig så fina ihop tycker jag. Och det är ju något alldeles speciellt med ballerinor, de är så elegent fina. ♥
 
 
 
Foton ©: Canon EOS 7D + Tamron 28-75/2,8
 

Tidigare inlägg